Umeå University's logo

Inom Trafikverket pågår en översyn av hastighetsgränserna i det svenska vägnätet. Ett syfte med översynen är att stärka ”nollvisionen” genom att justera skyltad hastighet så att den bättre stämmer överens med faktisk vägstandard. För att bättre och mer systematiskt beskriva konsekvenser för utveckling av, och fördelnings­effekter mellan, regioner av förändrade hastighetsgränser i vägnätet krävs fördjupade analysmetoder. I denna rapport beskrivs en metodik för att ta fram ett kompletterande beslutsunderlag för analys av effekter på tillgänglighet och regional­ekonomiska konsekvenser av förändrade hastighetsgränser inom ramen för Trafikverkets arbete med hastighets­översynen.

Genom att jämföra beräknade effekter av hastighetsjusteringar från olika modellsystem skapas en fördjupad bild av hur förändrade hastighets­gränser i vägnätet inverkar på tillgänglighet och regional utveckling. Ett syfte med analyserna är att identifiera områden (delar av landet i form av regioner, stråk och vägsträckor) där nedsatt hastighet kan få särskilt negativ regional inverkan på tillgänglig­heten och därmed i en förlängning påverka möjligheterna till utveckling av samhälle och näringsliv.

Varje enskild omskyltning av ett vägobjekt i Trafikverkets hastighets­justering är en del i ett större åtgärdspaket. Effekten av varje enskild åtgärd behöver därför analyseras mot bakgrund av det samlade paketet av åtgärder och hastighets­justeringar i hastighetsjusteringen. Metoden bygger därför på en scenarioanalys där effekter på olika former av tillgänglighet analyseras för två olika scenarier. Det första scenariot är ett trafiksäkerhets­scenario (UA1) där principerna för Trafikverkets hastighets­översyn tillämpats i hela landet. Det andra scenariot är ett tillgänglighets­scenario (UA2) där förändringarna i UA1 kompletterats med åtgärder för att höja hastigheten på vägar som ingår i Trafikverkets funktionellt prioriterade vägnät (FPV).

Metoden för att analysera effekter av en föreslagen hastighetsförändring kan delas in i tre steg:

• Effektberäkning i EVA: I det första steget beräknas och värderas effekter på restid, trafiksäkerhet, emissioner, drift och underhåll av en hastighetsförändring med hjälp av Trafikverkets kalkylverktyg EVA.
• Scenarioanalys: I det andra steget analyseras och jämförs beräknade tillgänglighetseffekter i de två scenarierna UA1 och UA2. Genom att studera kartor över hur tillgängligheten i närområdet påverkas av de hastighetsförändringar som ingår i hastighetsöversynen, kan områden med särskilt negativ inverkan på olika former av tillgänglighet identifieras.
• Sammanställning: I de fall scenarioanalysen visat på närområden med där minskningarna i tillgänglighet är alltför stora kan olika typer av kompensatoriska åtgärder undersökas.

En möjlig kompensatorisk åtgärd är att investera i vägförbättringar med syfte att kunna höja hastighets­gränserna utan att försämra trafiksäkerheten. En slutsats från analysen är att generella investeringar i FPV med syfte att höja hastigheten i framförallt det nationellt prioriterade vägnätet inte är en effektiv åtgärd för att kompensera för sänkta hastighetsgränser på framförallt mindre vägar. För att kompensera områden som påverkas negativt av hastighets­justeringarna i UA1 bör därför alternativa steg 1 och steg 2 åtgärder istället undersökas. Exempelvis kan satsningar på kollektivtrafik eller satsningar på utbyggd lokal service öka tillgängligheten trots att hastigheten i vägnätet sänkts. Många av dessa åtgärder ligger dock utanför Trafikverkets ansvarsområde.

I rapporten presenteras data över genomsnittlig årsdygnstrafik (ÅDT) längs TEN-T E12 stråket. Utvecklingen över tiden jämförs med andra vägar. Här rapporteras även mätningar från fyra fasta mätstationer placerade längs E12. Här påbörjas även en analys av var brister i transportstråket finns i relation till stråkets förbättringspotential.