Open this publication in new window or tab >>2024 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]
Vi har anlitats som sakkunniga av Talma sameby och dess juridiska ombud för att undersöka i vilken utsträckning andra intressenter än samerna bedrivit konkurrerande markanvändning inom samebyns nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750. Framför allt har vi undersökt markanvändning inom fastigheter som står under statens omedelbara disposition och idag förvaltas av Fastighetsverket eller Naturvårdsverket, eftersom det är dessa marker som omfattas av Talma samebys stämning av staten angående rätten att upplåta jakt- och fiskerättigheter.
Vi har gjort en noggrann genomgång av de historiska källor med relevans för målet som vi kunnat identifiera liksom av publicerad litteratur. Vi har registrerat och analyserat alla uppgifter om nybyggares och hemmansägares användning av jaktmarker, fiskevatten och slåtterängar samt om malmexploateringar inom Talma samebys nuvarande byområde ovan odlingsgränsen och ett vidare omland. Ingen har tidigare kartlagt den historiska markanvändningen inom detta område på en sådan detaljnivå.
Efter avslutad undersökning kan vi som sakkunniga konstatera att det inte finns belägg för att någon konkurrerande markanvändning förekommit inom det aktuella området förrän vid mitten av 1500-talet, då bönder från Tornedalen fiskade i två sjöar som samtidigt nyttjades av samerna.
De enda boställen som etablerades inom Talma samebys nuvarande byområde före 1750 fanns i Jukkasjärvi och hade samband med kyrkans och skolans verksamhet. De som var bosatta i Jukkasjärvi hade enstaka slåttermarker inom Talma samebys nuvarande byområde ovan odlingsgränsen. Detta hade även Vittangiborna, trots att Vittangi by ligger utanför Talma samebys nuvarande byområde.
När det gäller fiske är det belagt att prästbordet hade fiske i Sautusjärvi och Jukkasjärvi på 1600-talet. Det finns också en uppgift om att nybyggare från Jukkasjärvi kyrkby fiskade i den nedre änden av Torneträsk 1746, samt ytterligare några uppgifter om fiskevatten och slåttermarker som möjligen kan ha nyttjats före 1750.
Nästan alla de slåtterängar, fiskevatten och jaktmarker som nyttjades före 1750 ligger emellertid idag inom fastigheter som är privatägda eller hör till by- eller sockenallmänningar, varför de inte berörs av Talma samebys stämning av staten. Detta gäller även med beaktande av nybygget Kurravaara, som insynades 1751 utanför Talma samebys nuvarande byområde men vars innehavare hade viss verksamhet inom området.
Malmbrytning har i mindre utsträckning bedrivits inom Talma samebys nuvarande byområde ovan odlingsgränsen men har inte, såvitt vi kunnat utröna, berört jakt och fiske.
Vår samlade bedömning är att den konkurrerande markanvändningen före 1750 på marker som berörs av Talma samebys stämning av staten varit av obetydlig omfattning.Gudrun NorstedtLars Östlundnovember 2024
Publisher
p. 102
Keywords
Talma, sameby, historisk markanvändning
National Category
History
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-234722 (URN)
2025-01-282025-01-282025-01-29Bibliographically approved