Umeå University's logo

This case study contributes to research on language ideologies and language planning in the business sector by exploring the planning phase of an internal communication project. Managers and communication specialists at a global industrial company were interviewed and recorded while participating in workshops. The data comprised communication in both English and Swedish, while the planned intranet was to include several other languages. Using a theoretical framework of language ideologies and mediated discourse analysis, the transcribed data were analysed to understand how language ideologies and discourses were negotiated and how participants positioned themselves. Findings reveal a dominant ideology of language hierarchy, placing English at the top, along with discourses of inclusion and efficiency. Negotiation was played out between notions of language as problem and language as resource, with an ideal of monolingualism (“a simpler world”) in the background. Participants used discursive resources such as narratives and the Common European Framework of Reference for Languages to negotiate ideological positions. Two professionals stood out by taking different positions: a Swedish-speaking terminologist and a native English-speaking communication specialist. Drawing on their respective historical bodies, they used unofficial policy documents as resources in the negotiation. The study highlights the need for language specialists in global organisations.

This paper explores the construction of language ideologies and language learning within English-language education in a Language Introduction Program (LIP) in Sweden. LIP is an individual transitional program for newly arrived migrant students that seeks to quickly transition adolescents into further education or the job market. High proficiency in English is important in Swedish society and insufficient knowledge of English might lead to consequences for individuals, but also long-term consequences for society regarding inequality and inequity. The methodology is based on linguistic ethnography, with observations and interviews at two schools. Data from interviews with English teachers and principals at LIP are analyzed using Foucauldian perspectives to discuss power and individualization. Our results show that LIP is organized in a manner that reduces teachers' possibilities to cooperate and assist each other in planning, assessing, and in developing teaching practices. To a certain extent, principals withdraw from their responsibility and place a significant amount of organizational responsibility on individual English teachers. Furthermore, monolingual ideologies are prominent in educational practices, and LIP is often positioned as different from the rest of the school which increases isolation.

Enligt Skollagen (SFS:2010:800, kapitel 1, §4,8, 9) har alla elever i svensk skola rätt till kvalitativ och likvärdig utbildning samt hjälp och stöttning att utvecklas så långt som det är individuellt möjligt. Var tredje elev i svensk skola har idag ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2020) vilket är en viktig aspekt för framtida lärare att ta i beaktande i sin undervisning. Skolans kompensatoriska uppdrag (Skollag, kapitel 1, §8) består i att se till att alla elever, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, ges samma utvecklingsmöjligheter och förutsättningar att nå de kunskapsmål som skolan ställer. Här menar vi att lärare bör ta i beaktande att även språkkunskaper är en aspekt inom det kompensatoriska uppdraget.  Med detta menas inte enbart undervisning i svenska eller svenska som andraspråk utan även att elevens hela språkliga repertoar används som resurs i undervisningen så att eleven ges större möjlighet att förstå uppgifter och innehåll i undervisningen och därigenom utvecklas till sin fulla potential kunskapsmässigt. Blivande lärare bör få med sig kunskap från sin utbildning om olika språkförstärkande och språkutvecklande arbetssätt, en ökad förståelse för flerspråkighet, och hur man bedömer flerspråkiga elevers kunskaper. I vårt samtal riktar vi in oss på samband mellan flerspråkighet och litteraciteter. Syftet med det här rundabordssamtalet är att lyfta olika perspektiv kring flerspråkighet och litteraciteter inom lärarutbildningen. Diskussionen kommer att beröra frågor om vilka kunskaper som lärarutbildare i olika skolämnen behöver kring flerspråkiga elevers litteraciteter (Busch, 2012; Canagarajah, 213). Därtill diskuteras vilka kunskaper framtida lärare behöver kring flerspråkiga elevers litteraciteter för att möta elevers varierade behov samt främja lärande i ett flerspråkigt klassrum. Vi kommer även att diskutera flerspråkiga studenters litteraciteter, olika sätt som lärare kan stötta elevers utveckling och lärande genom flerspråkiga strategier samt samband mellan språk, makt och identitetsskapande.  

Busch, Brigitta. (2012). The Linguistic Repertoire Revisited. Applied Linguistics, 33, 503–523. 

Canagarajah, Suresh. (2013). Introduction. I: S. Canagarajah (red.) Literacy as Translingual Practice: Between Communities and Classrooms. Routledge, s. 1-10.

Skolverket. (2020). Transspråkande i ett flerspråkigt och interkulturellt klassrum.

Skolverket Lärportalen. Skollag (2010). SFS:2010:800.  Sveriges Riksdag. 

Sverige är ett flerspråkigt samhälle där ca. 200 olika språk används (Institutet för språk och folkminnen, u.å.). Fem av dessa språk är nationella minoritetsspråk. I Sverige har dessutom nästan 30 procent av eleverna i grundskolan ett annat modersmål än svenska (Skolverket u.å.). Hur påverkas svenskämnet av flerspråkigheten i Sverige?

Förutom att vara ett system med regler är språk en praktik – det vill säga något som görs i den stund vi kommunicerar med andra (se Pennycook 2010). Det svenska språket förändras på grund av en rad olika omständigheter, till exempel samhällsförändringar, innovationer, trender, internationalisering och genom kontakt med andra språk. Min föreläsning fokuserar på hur svenska görs i samtida Sverige och vad det kan få för konsekvenser för svenskämnet i skolan.

Referenser:

Institutet för språk och folkminnen. (u.å.). Språken i Sverige. Hämtad 2024-09-23 från https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-flersprakighet/spraken-i-sverige

Pennycook, Alastair (2010). Language as a local practice. London, UK: Routledge.

Skolverket (u.å.). Elever och skolenheter i grundskolan: Läsåret 2023/2. Hämtad 2024-09-23 från https://www.skolverket.se/download/18.954e82318e64549b9f1d/1711120454132/pdf12612.pdf

In the communications of modern organizations, text sharing and knowledge management are mainly digital. The digital systems that frame many types of communication consist of, e.g., intranets and document sharing software that are occasionally exchanged for new systems. Employees have to adjust to modified routines and learn new systems, and management has to make decisions about digital systems and how these are to be integrated with work processes and knowledge management. In this article, we contribute to research on work-life literacies by highlighting the increasingly frequent issue of digital text sharing in modern workplaces through the study of commercial companies, mainly through ethnographic observations and interviews. The theoretical framework comes from New Literacy Studies where literacy practices, i.e., common patterns of using reading and writing, form a key concept. Moreover, the sociolinguistic concept of metadiscourse is applied in order to uncover the reflexive orientation of participating professionals towards digital text sharing. The results show that these professionals relate the combination of digital text sharing and technological and organizational change to problems, obstacles and potential risks; ambitions of enhancing digital text sharing may exclude certain groups, and changes in digital text sharing systems per se may cause professionals to lose control. These risks are often associated with access to information: a person who cannot access information in their organization has a lower degree of agency or power over their situation. The results are discussed in light of theories concerning modern work life from New Literacy Studies.