Umeå University's logo

While social innovation has traditionally emphasised social sustainability, it also presents potential for the mitigation of climate change by influencing social practices. This study explores how social innovation initiatives address social practices to mitigate climate change. Our qualitative study in an affluent setting, a Swedish municipality with high emissions, led to the identification of four dimensions relevant for climate mitigation: SIIs’ social motives, inspiration of others, beneficiary participation, and use of artefacts. Social motives for climate relevant social ends focused on altering the meaning of practices while SIIs’ had social means focused on changing meaning, competences, and materials of emission-intensive practices.

The article bridges the gap between ecology and mind in organization theory by exploring the role of psychological suffering for sustainable organizing. In particular, it shows how burn-out, experiential deprivation, and ecological anxiety prompt ecopreneurs within the Swedish back-to-the-land movement to become ecologically embedded. Three counter-practices illustrate how this suffering represents an inner revolt against the exploitative structures of modern society and growth capitalism, and a catalyst for alternative ecopreneurship. The article takes the first steps toward critical ecopsychology of organizations, which offers an ecocentric ontology and a moral-political framework for degrowth transition.

I ett modernt samhälle som det svenska är ekonomisk tillväxt ett övergripande mål och efterfrågan en central styrmekanism. Båda begreppen är problematiska när man med hållbarhet menar att det finns planetära begränsningar att respektera och att utveckling inom dessa bör styras av behov och sikta på välbefinnande. Motsättningen blir kritisk genom vårt systematiska överutnyttjande av naturen. Detta utreds i kapitlet som också undersöker hur social innovation kan bidra till samhällsförändring i riktning mot hållbarhet genom att lyfta fram mer relevanta mål och former för styrning.

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. 

Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade.Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Denna antologi ger en inblick i aktuell forskning i Sverige om social innovation, det vill säga nya sätt att möta samhällsutmaningar och förbättra människors livsvillkor. Särskilt uppmärksammas forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. Syftet med antologin är att göra akademisk kunskap inom området tillgänglig för studenter, forskare, innovatörer, innovationsfrämjare och andra intresserade. I detta avsnitt ges en inledande överblick över områdena social innovation och hållbar utveckling, som en inraming till antologins olika kapitel.

Sustainable development has been an important policy goal for the international community for over threedecades. Still, the state of the planet continues to worsen. This conceptual article considers the failure largely aresult of structural obstacles and the so-called weak sustainability discourse, popularized by the Brundtlandreport and manifested today in The 2030 Agenda. The article adopts a strong sustainability perspective forexamining structural distances between actors and the consequences of their acts. We argue that these impederesponsible action and that policy should aim to reduce or eliminate distances in the four dimensions of space,time, functions and relations. The article concludes by suggesting Strongly Sustainable Development Goals,which could help transitioning humanity towards sustainability, lower the anthropogenic environmental impacton the planet, and enable the continuity of diverse life on Earth.

New technologies, market-based solutions, and regulation have proven inadequate in remedying today's human caused ecological crises. This suggests that detrimental social practices need to be fundamentally changed. While social innovation is one possible approach for such change, a comprehensive picture of research on social innovation in relation to ecological challenges is missing. Therefore, with an emphasis on so-called strong sustainability, this article's purpose was to investigate social innovation's potential in relation to ecological crises, to identify important gaps, and advance research implications. A systematic literature review of social innovation research that address environmental issues was carried out, and the resulting literature was analyzed according to sustainability and five dimensions of social innovation. To reap more of social innovation's potential in our time of ecological crises, we suggest a move in social innovation research towards strong sustainability and propose such research avenues within each of the five dimensions of social innovation: conceptualization, environmental needs and challenges, key resources, capabilities, and constraints, types of governance, networks and actors, and, finally, process dynamics for strongly sustainable social innovation.

Three decades after the launch of sustainable development as a key objective for the global community, the unsustainable exploitation of the planet's species, spaces and systems continues. This paper examines this failure by discussing the strategy of control over nature, and the idea of balance between human endeavour and nature, inherent in the term sustainable. The relevance of such ecological balance is assessed by comparing how consumption typically appears in modern human societies versus nature. This presents traits of the human actor which depart significantly from the traits of actors in typified natural settings, from which ideas of ecological balance are taken. Calling for an alternative framing of the relationship between human society and nature, possible adaptation towards a biological understanding of such a relationship is discussed through features of today's consumption, including its connection to needs, the role of labour, and the use of energy and technology.

Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.