What is the impact of obstructive sleep apnea and nocturnal hypoxemia on health outcome and symptom profile?

Tittel [en]

Abstract [sv]

Bakgrund:Under sömn påverkas andningsregleringen negativt. Särskilt hos personer med lungsjukdom som t.ex. KOL medför detta nattlig hypoxemi. Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår intermittent hypoxemi med korta desaturationer. Tidigare studier har visat att OSA medför en ökad risk för hjärt-kärl- och metabola sjukdomar. Kunskap om underliggande orsakerna är bristfällig. En möjlig förklaring är att intermittent hypoxemi orsakar systemisk inflammation och nedsatt glukostolerans. Betydelsen av nattlig hypoxemi, såväl kontinuerlig som intermittent, är till stora delar okänd. Klinisk diagnostik på OSA baseras apné-hypopné index (AHI) och dagens kriterier tar inte hänsyn till saturationspåverkan. Majoriteten av personer med OSA är odiagnostiserade. Det är oklart om personer med OSA som identifieras när de deltar i befolkningsstudier skiljer sig åt avseende sjukdomsförekomst och riskfaktorer jämfört med de kliniska patienter som påbörjar OSA-behandling. Målsättning:Det huvudsakliga målet med detta projekt är att studera förekomst av nattlig hypoxemi, såväl kontinuerlig som OSA-relaterad. Vi vill undersöka riskfaktorer för att detta skall uppstå och vad det har för betydelse för sjukdomsförekomst avseende hjärt-kärl- och metabola sjukdomar. Vi vill också studera hur syrenivåer under sömn och OSA påverka dagsymtom och om personer med OSA som identifieras i en befolkningsstudie är representativa även för kliniska patienter med OSA.Arbetsplan:Studien utgår från SCAPIS där samtliga deltagare är noggrant karakteriserade avseende hjärt-kärl- och lungsjukdomar. I Uppsala, Göteborg och Umeå gjordes även nattlig andningsregistrering (NAR) inklusive saturationsmätning (som sökande och medsökande för den här ansökan ansvarade för). I samband med andningsregistrering besvarades även sömnrelaterade frågor. Totalt har ca 10,500 personer genomfört denna tilläggsundersökning. Uppgifter om lungfunktion, kärlpåverkan och metabola faktorer liksom bakgrundsdata inhämtas från SCAPIS core databas. Jämförelse kommer att göras med OSA-patienter som registrerats i nationella patientregistret SESAR. Betydelse:Studien kommer att ge helt ny kunskap om vilka faktorer som påverkar syremättnaden under sömn. Vi förväntar oss även att avsevärt kunna öka förståelsen för i vilka lägen sänkt syremättnad är skadligt ur kardiovaskulärt och metabolt perspektiv vilket kommer att påverka behandlingsindikationer både vid nattlig hypoxemi och OSA.

Abstract [en]

Bakgrund:Under sömn påverkas andningsregleringen negativt. Särskilt hos personer med lungsjukdom som t.ex. KOL medför detta nattlig hypoxemi. Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår intermittent hypoxemi med korta desaturationer. Tidigare studier har visat att OSA medför en ökad risk för hjärt-kärl- och metabola sjukdomar. Kunskap om underliggande orsakerna är bristfällig. En möjlig förklaring är att intermittent hypoxemi orsakar systemisk inflammation och nedsatt glukostolerans. Betydelsen av nattlig hypoxemi, såväl kontinuerlig som intermittent, är till stora delar okänd. Klinisk diagnostik på OSA baseras apné-hypopné index (AHI) och dagens kriterier tar inte hänsyn till saturationspåverkan. Majoriteten av personer med OSA är odiagnostiserade. Det är oklart om personer med OSA som identifieras när de deltar i befolkningsstudier skiljer sig åt avseende sjukdomsförekomst och riskfaktorer jämfört med de kliniska patienter som påbörjar OSA-behandling. Målsättning:Det huvudsakliga målet med detta projekt är att studera förekomst av nattlig hypoxemi, såväl kontinuerlig som OSA-relaterad. Vi vill undersöka riskfaktorer för att detta skall uppstå och vad det har för betydelse för sjukdomsförekomst avseende hjärt-kärl- och metabola sjukdomar. Vi vill också studera hur syrenivåer under sömn och OSA påverka dagsymtom och om personer med OSA som identifieras i en befolkningsstudie är representativa även för kliniska patienter med OSA.Arbetsplan:Studien utgår från SCAPIS där samtliga deltagare är noggrant karakteriserade avseende hjärt-kärl- och lungsjukdomar. I Uppsala, Göteborg och Umeå gjordes även nattlig andningsregistrering (NAR) inklusive saturationsmätning (som sökande och medsökande för den här ansökan ansvarade för). I samband med andningsregistrering besvarades även sömnrelaterade frågor. Totalt har ca 10,500 personer genomfört denna tilläggsundersökning. Uppgifter om lungfunktion, kärlpåverkan och metabola faktorer liksom bakgrundsdata inhämtas från SCAPIS core databas. Jämförelse kommer att göras med OSA-patienter som registrerats i nationella patientregistret SESAR. Betydelse:Studien kommer att ge helt ny kunskap om vilka faktorer som påverkar syremättnaden under sömn. Vi förväntar oss även att avsevärt kunna öka förståelsen för i vilka lägen sänkt syremättnad är skadligt ur kardiovaskulärt och metabolt perspektiv vilket kommer att påverka behandlingsindikationer både vid nattlig hypoxemi och OSA.

Umeå University's logo

Prosjekt

Prosjekttyp/Bidragsform

Uppsala universitet

Uppsala universitet

Uppsala universitet

Uppsala universitet

Koordinerande organisasjon

Forskningsfinansiär

Hjärt-Lungfonden

Tidsperiod

Identifikatorer

Søk i DiVA

Søk utenfor DiVA