Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
ExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA

Projekt

Projekttyp/Bidragsform
Projektbidrag
Titel [sv]
Polisarbetet - mellan effektivitet och rättsstatlighet
Titel [en]
Policing in Sweden - Efficiency and Rule of Law in Police Work
Abstract [sv]
Detta projekt har två delsyften. Det första är att analysera hur olika effektivitetskrav som riksdag och regering ställer på polisverksamheten inverkar på det faktiska polisarbetet, och i vad mån sådana effektivitetskrav kan innebära att konflikter uppstår gentemot rättsstatliga krav, i form av exempelvis rättssäkerhetskrav och respekt för mänskliga rättigheter. Det andra delsyftet är att utveckla en modell för jämförande studier av förändring i styrningen av polisorganisationer i Europa utifrån rättstraditioner, prioriteringar, motstridande rättsliga värden och politiska drivkrafter.Projektet är en flervetenskaplig studie om juridik och politik, och genomförs av forskare i rättsvetenskap och statsvetenskap. I projektet genomförs en intervjustudie med anställda inom polisorganisationen. I projektet genomförs också flera juridiska delstudier med analyser av rättsligt material, och studier av officiella styrdokument som arbetsordningar, regleringsbrev och verksamhetsplaner. Att följa rättsliga regler och principer är av särskild betydelse inom polisverksamheten, eftersom polisen har vida befogenheter att använda våld och tvång och har till uppgift att upprätthålla lagen. År 2015 organiseras polisväsendet om och bildar en myndighet, Polismyndigheten. Det skapar förutsättningar för en tydligare politisk och central styrning. Det är därför angeläget att undersöka i vad mån effektivitetskrav inom det polisiära området sam- eller motverkar med rättsstatliga krav.
Abstract [en]
The aim of this project is twofold. The first is to analyze the concept of efficiency in Sweden as defined by governmental demands upon policing, how these definitions are received and adapted in actual police work and how they relate to the rule of law. The second aim is to develop a model for comparative analysis of change in the steering of police organizations in Europe based on legal tradition, priorities, opposing legal values and political drivers.The project intends to explore the tension between politics and law through an interdisciplinary approach, and are conducted by researchers in Law and Political Science. Significant parts of the study are based on legal studies of sources of law, research interviews with officials in the police organization, and studies of official documents such as governmental orders and activity plans.It is particularly important that the police comply with legal rules and legal principles since policing involves the authority to use force and violence in upholding the law and protecting the public. In 2015, the Swedish police will be reorganized to form a new, single administrative unit (Polismyndigheten). The reform is likely to change the prerequisites for governmental steering. Thus, research interest in how boundaries between efficiency in policing and rule of law in Sweden come to the fore.
Publikationer (4 of 4) Visa alla publikationer
Landström, L. & Naarttijärvi, M. (2020). Gränser för polisiär innovation - rättssäkerhet, enhetlighet och demokratisk legitimitet. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab (3), 268-286
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gränser för polisiär innovation - rättssäkerhet, enhetlighet och demokratisk legitimitet
2020 (Svenska)Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, nr 3, s. 268-286Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The literature on policing asserts that there has been a remarkable emphasis oninnovation in police work over the last decades. During the same time, police organizationsin several countries have been centralized to promote increased unityand response to political steering and method development. In Sweden, the policereform was motivated by a perceived correlation between uniformity in workingmethods and organizational effectiveness. From a legal perspective, innovationin police methods involves inherent questions of rule of law – ensuring legality,compatibility with human rights, and predictability for citizens. This also carriesimplications for democratic legitimacy, since the police have far-reaching powerto interfere with citizens’ spheres of interest. This article discusses issues of innovationwithin the Swedish police from a rule of law and democracy perspective.Innovation in police work is discussed on a system level through a study of thelegal framework and institutional conditions introduced with the creation of thenew police organization. Results are presented from an interview study with policemanagers on different levels within the new organization. The results suggestthat innovation in police work develops largely organically at different levels andunits within the police organization and then spread as “best practices” whichthe new Police Authority is seen as organizationally able to pick up and disseminate.Secondly, police openness to new evidence-based methods from outside theorganization is increasing. Thirdly, there is a tension between the increased abilityto create uniformity in methods and the need to adjust these methods to localconditions. Lastly, some uncertainties regarding legal accountability seem to existas new methods are developed and implemented.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Kriminalistisk Institut, 2020
Nyckelord
democratic legitimacy, innovation, policing, rule of law, demokratisk legitimitet, innovation, polisarbete, rättssäkerhet
Nationell ämneskategori
Juridik
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-177536 (URN)10.7146/ntfk.v107i3.124885 (DOI)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173
Tillgänglig från: 2020-12-11 Skapad: 2020-12-11 Senast uppdaterad: 2021-04-15Bibliografiskt granskad
Landström, L., Eklund, N. & Naarttijärvi, M. (2020). Legal limits to prioritisation in policing: challenging the impact of centralisation. Policing & society, 30(9), 1061-1080
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Legal limits to prioritisation in policing: challenging the impact of centralisation
2020 (Engelska)Ingår i: Policing & society, ISSN 1043-9463, E-ISSN 1477-2728, Vol. 30, nr 9, s. 1061-1080Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article illustrates, through a combination of administrative and legal perspectives, how ambitions to centralise prioritisation decisions within a police organisation can be limited by the legal rules relating to crime investigations and public order policing. As a case study, we use the centralisation of the Swedish Police, a reform intending to reduce the previously far-reaching operational independence of regional police authorities in favour of a centralised and uniform single authority. Through this case study, we analyse the interaction between the legal and institutional frameworks of policing and prosecution, including positive obligations enshrined in the European Convention on Human Rights. We conclude that legal responsibilities affecting the Swedish Police may significantly limit the possibility for managers and officers to de-prioritise many cases and public order concerns, which, in turn, may limit the ability to divert resources to other—centrally prioritised—tasks. Failure to account for such limits may cause reform ambitions to collide with legal responsibilities in day-to-day operative policing. The results indicate that research into organisational reform and police prioritisation may benefit from a more systemic analysis of the legal and institutional factors limiting institutional discretion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2020
Nyckelord
Policing, prioritisation, discretion, centralisation, positive obligations, Polis, prioriteringar, skön, centralisering, positiva skyldigheter
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle) Studier av offentlig förvaltning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-162063 (URN)10.1080/10439463.2019.1634717 (DOI)000479566400001 ()2-s2.0-85087757672 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173:1
Tillgänglig från: 2019-08-12 Skapad: 2019-08-12 Senast uppdaterad: 2023-03-24Bibliografiskt granskad
Landström, L. (2020). Vem är förundersökningsledare?: en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet. Juridisk Publikation (1), 65-100
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vem är förundersökningsledare?: en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet
2020 (Svenska)Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 1, s. 65-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Under många år har kritik riktats mot bristande resultat vad avser rättsväsendets, särskilt polisens, förmåga att klara upp och lagföra brott. En nyckelaktör i det brottsutredande arbetet är förundersökningsledaren. Uppgiften att vara förundersökningsledare är fördelad mellan åklagare och polis, beroende på brottstyp och en mängd andra faktorer. Frågan om vem som leder förundersökningen - polis eller åklagare - och vem inom polisen som kan vara förundersökningsledare behandlas i denna artikel. I artikeln undersöks den rättsliga regleringen av hur fördelningen har gjorts över tid och vilka faktorer som getts betydelse för fördelningen. Undersökningen visar att praktiska och resursmässiga skäl ligger bakom en förändring där polisen leder allt fler förundersökningar, och att det finns en spretighet rörande vem inom polisen som ska vara förundersökningsledare. Samtidigt har åklagarna getts en tydligare roll som förundersökningsledare vid vissa kriminalpolitiskt prioriterade brott. Bakom dessa utvecklingslinjer ligger främst effektivitets och kvalitetskrav, medan rättssäkerhetshänsyn mer sällan varit skäl för förändringar. Avslutningsvis ställs frågan om rättssäkerheten kan behöva stärkas, genom exempelvis domstolskontroll.

Nyckelord
förundersökning, polis, straffprocess, undersökningsledare, åklagare
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Forskningsämne
juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-174073 (URN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, SGO14-1173:1
Tillgänglig från: 2020-08-13 Skapad: 2020-08-13 Senast uppdaterad: 2020-08-17Bibliografiskt granskad
Naarttijärvi, M. (2019). Legality and Democratic Deliberation in Black Box Policing. Technology and Regulation, 35-48
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Legality and Democratic Deliberation in Black Box Policing
2019 (Engelska)Ingår i: Technology and Regulation, ISSN 2666-139X, s. 35-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The injection of emerging technologies into policing implies that policing mandates in law may become mediated and applied through opaque machine learning algorithms, artificial intelligence, or surveillance tools – contributing to a form of ‘black box policing’ challenging foreseeability and clarity and expanding discretionary legal spaces. In this paper, this issue is explored from a constitutional and rule of law perspective, using the requirements of qualitative legality elaborated by the European Court of Human Rights and the implicit democratic values that they serve. Placing this concept of legality into a wider theoretical framework allows legality to be translated into a context of emerging technology to maintain the connections between rule of law, democracy, and individual autonomy.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Technology and Regulation, 2019
Nyckelord
Legality, Policing, Black box, Democratic deliberation, Rule of law, Emerging technology, machine learning, surveillance, democracy, technology, black box policing, European Convention on Human Rights
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Forskningsämne
konstitutionell rätt; allmän rättslära; offentlig rätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-164827 (URN)10.26116/techreg.2019.004 (DOI)
Tillgänglig från: 2019-11-03 Skapad: 2019-11-03 Senast uppdaterad: 2019-11-05Bibliografiskt granskad
ProjektmedarbetareLandström, Lena
ProjektledareLandström, Lena
Koordinerande organisation
Umeå universitet
Forskningsfinansiär
Tidsperiod
2015-01-01 - 2018-12-31
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)Studier av offentlig förvaltning
Identifikatorer
DiVA, id: project:468Projekt id: SGO14-1173:1_RJ