Umeå University's logo

Barns existentiella och etiska funderingar kan dyka upp i alla skolsituationer och årskurser – livsfrågorna är ständigt närvarande. Trots det är det väldigt olika vilket utrymme dessa frågor faktiskt får i skolan samt hur de bemöts och bearbetas. Livsfrågor har funnits med i svensk läroplan sedan 1969, främst inom religions- och etikundervisning, samtidigt som detta allmänmänskliga tema passar och är viktigt för flera skolämnen. Vilken funktion har då frågorna i barnens bearbetning av sin tillvaro och världen? Hur kan man konkret arbeta med frågorna i klassrummet och vad händer om de inte hinns med? I "Barns livsfrågor och skolans svar" presenteras forskning kring ämnet. Genom barns texter, lärarintervjuer och internationella jämförelser framträder en bild av läget i dagens skola. Som fond till de nya forskningsresultaten finns såväl tidigare studier som aktuell utbildningsteori och utbildningsfilosofi. Tillsammans ger bokens kapitel en god grund för en fördjupad didaktisk diskussion om livsfrågornas plats i skolan.

During the 1960s, the Swedish Religious Education subject underwent a complete transformation. The former Lutheran Christian education was criticised and something new was demanded. In the syllabus for compulsory school (nine school years for all Swedish children) launched in 1969, ‘livsfrågor’, existential issues, were introduced to open the subject to students’ own questions. ‘Livsfrågor’ has had a place in Swedish RE syllabi ever since.

This chapter provides a background to the changes of the 1960s and traces the concept of ‘livsfrågor’ through the curricular transformations for compulsory school of 1980, 1994, 2011 and 2022. The concepts of ‘small’ and ‘grand narratives’ by Jean Francois Lyotard are used for analysis. In 1980, the narrative of ‘livsfrågor’ became the ‘grand narrative’ with considerable space for students’ questions and ‘livsfrågor’assuming the integrating pedagogical role of the RE subject. However, this role was lost in the next curricular transformation to become a ‘smaller narrative’.

The authors discuss the concept of ‘livsfrågor’ in relation to challenges such as the plurality of worldviews, the changing views on children and youth giving more authority to them, and secularism. Although the curricular changes of the last decades have not been favourable to ‘livsfrågor’ the authors note how Lyotard emphasises that change can open up for small narratives to replace dominating ones.