Umeå University's logo

Studien granskar hur naturen sätts i omlopp som estetiskt medel i Adolf Erik Nordenskiölds "Förslag för inrättande av Riksparker i de nordiska länderna" (1880) och jämför denna med en statliga utredning om det svenska naturskyddet från 1935 av botanikern Rutger Sernander. Jämförelsen visar att ett skifte äger rum under tiden mellan texterna. Naturen gestaltas i Nordenskiölds "Förslag" som kulturellt beaktningsvärd, och det är dess skönhet och kulturellt samlande effekt som bör bevaras. I Sernanders utredning kvarstår dessa ideal, men de samsas med statens kvantitativa blick på naturen. För att räknas som skyddsvärd måste naturskönheten kunna mätas och vägas.

Studien bidrar till det svenska miljöskyddets historia och visar att miljöpolitiska spörsmål om naturskydd i allra högsta grad är sammanlänkade med kulturpolitiska ideal.

The cultural policies of the Nordic welfare states from the 1930s onwards mark a paradigmatic shift in the conditions under which the arts operate. This volume explores the historical and discursive ramifications of this process, and its impact on the place of art and literature in the Nordic ideal of modernity. As the contributors testify, cultural policy and the arts were integral to the conception and configuration of the welfare state apparatus, rather than merely serving an ornamental function within it. The thirteen articles, representing a wide range of disciplines and approaches, provide a multifaceted exposition of the relation between artistic practices and politics in above all the Swedish welfare state. By surpassing the traditional scope of literary and visual studies, cultural policy studies, and sociology, as well as urban and environmental studies, this anthology provides a stepping stone for future research.

The following article seeks to analyze the biopolitical interconnections between cultural policy and the arts during the Swedish 1900s. Of special relevance is the concept of “aesthetic engineering”, denoting the attempt to vitalise and activate the population through manipulation of the sensuous environment. In this context, the significance of the individual artwork can only be understood in relation to the larger media ecology of which it forms a part. The study analyzes three heterogenous examples of aesthetic engineering, juxtaposing a Social-Democratic report on cultural policy, Människan och nutiden (1952), with the essays of painter and museum director Richard Bergh (1858–1919), and the utopian visions of neo-avant-gardist Öyvind Fahlström (1928–1976). The different examples all provide theories on the purported necessity of art's “ecologization”: i.e. of the integration of the artwork in the environment. By recognising this shared ground, we suggest that a novel context for the understanding of art and welfare politics in twentieth-century Sweden can be established.

Så länge det har funnits litteratur har det även funnits försök att kontrollera och styra den. Konst och litteratur är ofta gränsöverskridande, och en betydande del av de texter som vi numera räknar till de litterära klassikerna har från början uppfattats som provocerande, blasfemiska eller anstötliga. Provokationen är ett kännetecken för den moderna litteraturen och har alltsedan 1800-talets mitt kommit att normaliseras. Därför är det lätt att glömma bort att bokcensur och andra mekanismer för att motverka spridningen av oönskade litterära uttryck är företeelser som inte enbart hör hemma i religiöst eller politiskt totalitära stater.

I Forbidden Literature undersöker författarna den komplexa relation mellan litteratur och samhälle som styrningen av litterära och andra texter åskådliggör. Censur och olika former av restriktioner synliggör till exempel de maktrelationer som föreligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, författare och läsare. Den förbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, också på en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett förbud mot en text säger alltid något om dess förväntade inverkan på läsaren.

Det primära syftet med denna antologi är att ge både historiska och samtida exempel på litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material från olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv på dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rör sig mellan flera olika språk- och kulturområden, och avhandlar allt från 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst.

Freedom of the printed word is a defining feature of the modern world. Yet censorship and the suppression of literature never cease, and remain topical issues even in the most liberal of democracies. Today just as in the past, advances in media technology are followed by new regulatory mechanisms. Similarly, any attempt to control cultural expression inevitably spurs fresh discussions about freedom of speech.

In Forbidden Literature scholars from a variety of disciplines address censorship’s past and present, whether in liberal democracies or totalitarian regimes. Through in-depth case studies they trace a historical continuum in which literature reveals its two-sided nature: it demands both regulation and protection. The contributors investigate the logic of literary repression, particularly in the twentieth and twenty-first centuries, and analyse why it is thought essential to control literature. Moreover, the authors determine how literary practices are shaped and transformed by regulation and censorship.