Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Title [sv]
Goda år - ett nytt mått för utvärdering av välfärdsinsatser
Title [en]
Capability-adjusted life-years (CALYs) - a novel measure for evaluating welfare interventions
Abstract [sv]
Behovet av utvärdering och prioritering av välfärsinsatser har ökat, och bör vägledas av både effektivitets- och rättvisekriterier. I hälso- och sjukvård har den sofistikerade ?kronor per vunnet kvalitetsjusterad levnadsår? utvecklats och kommit att få stor betydelse. Kommunerna har inget motsvarande, utan de använder enkla metoder. Principen är enkel: en insats kostar men antas leda till besparingar. Att rehabilitera missbrukare kostar men antas leda till mindre kriminalitet (=besparing) och mindre bidrag (=besparing). Om besparingarna är större än kostnaderna är rehabiliteringen ?lönsam?. Men vilken slutsats följer om rehabiliteringen är framgångsrik (=mindre missbruk) men inte leder till nettobesparingar? Exemplet visar att ekonomisk analys av offentlig verksamhet utan ett mått på individers livskvalitet är dömd att ge svårtolkade eller rent av vilseledande resultat.  Syftet med vår studie är därför att utveckla ett mått på livskvalitet som vi kallar ?goda år?. Goda år kan användas för att beräkna om insatser är kostnadseffektiva, men också för att gradera sociala problem. Ju färre goda år en grupp kan räkna med, ju alvarligare är problemet.Vi bygger vidare på en offentlig utredning (SOU 2015:56) som föreslog att livskvalitet skulle kunna mätas i termer av handlingsfrihet. Handlingsfrihet ger goda år, medan brist på handlingsfrihet ger svåra år. För att välja ut de ?handlingsfriheter? som är viktigast för livskvalitet i dagens Sverige tänker vi använda livserfarna och kloka personer med olika bakgrund.  Vi genomför också en stor enkätstudie i ett representativt urval. De statistiska metoder som utvecklats för att skatta kvalitetsjusterade levnadsår kan också användas för att skatta ?goda år?. En bra metod för att göra en skala för att mäta ?goda år? är WHO:s ?parvis jämförelse?, där två hypotetiska personer beskrivs i samma dimensioner men med olika nivåer av handlingsfrihet, och där respondenten bara har att bedöma vilken av de två som har en högre livskvalitet.
Abstract [en]
There is increasing need for the evaluation and prioritisation of welfare policies, guided both by effectiveness and equity considerations. In health care and public health, the sophisticated cost per QALY gained measure is widely used. Other parts of the welfare state have, in theory, to rely on cost-benefit analysis - CBA. However, CBA is rarely used. Rather, a very simple cost-saving analysis has become increasingly more popular, particularly among municipalities. The main weakness of cost-saving analysis is the lack of independent valuation of the quality of life consequences. It introduces a bias in favour of actions that ?save? resources, so that actions that bring about better quality of life but consume resources will consequently be given low priority.To provide methods for more accurate evaluation, we intend to develop and test a measure called ?capability-adjusted life years? or CALYs. CALYs can be used to estimate cost-effectiveness, but also to rank social problems. The fewer the lifetime CALYs a certain group can expect, the more severe the problem.A recent Swedish public investigation suggested that quality of life could be measured in terms of capabilities, and went on to suggest a list of capabilities relevant to Sweden. To have capabilities equates to good years, to lack capabilities means bad years. Selection of the most relevant capabilities for our model will be placed in the hands of ?fair minded people?, i.e. wise people from different backgrounds. We plan to conduct a population survey on a representative sample. Statistical methods developed to estimate QALYs and DALYs are also appropriate for CALYs. An interval scale for capability weights will be established through ?pairwise comparisons?, a method used by WHO in the Global Burden of Disease Study. Basically, two hypothetical persons are described as having the same capability dimensions but on two different levels. Respondents must judge who has the better quality of life.
Publications (4 of 4) Show all publications
Meili, K. W. (2024). Capability for broader cost-effectiveness in public health and social welfare: developing, valuing, and applyingcapability-adjusted life years Sweden (CALY-SWE). (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Capability for broader cost-effectiveness in public health and social welfare: developing, valuing, and applyingcapability-adjusted life years Sweden (CALY-SWE)
2024 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
Ett steg mot att bättre bedöma kostnadseffektivitet inom folkhälsa och välfärd : att utveckla och använda Goda år
Abstract [en]

Spending in social welfare areas such as healthcare, wider public health, education, and social care consumes a major part of the public budget. Cost-effective resource allocation is a moral obligation towards both taxpayers and beneficiaries: tax money should be used efficiently, and it should be transparently accounted for. After all, economical management of resources is important for sustaining future prosperity and for addressing fundamental challenges such as climate change and demographic shift. 

In healthcare, cost‐effectiveness using quality-adjusted life years (QALYs) is a well-established tool to inform policymakers. Using cost per QALY implies that health-related quality of life (QoL), and not money, is an end on its own. Moreover, cost per QALY allows one to compare unrelated interventions by measuring the effects on the common QALY scale. However, for actors concerned with broader social welfare, such as the Swedish municipalities, QALYs may be less useful because their measurement focus is largely limited to health. Comparable outcome measures for broader social welfare are still sparsely available and employed, and a context-specific measure for Sweden is lacking. 

The aim of this thesis was to develop, value, and apply capability-adjusted life years Sweden (CALY‐SWE), a QoL outcome measure conceptually based on the capability approach, for broader social welfare and specific for Sweden.

Within study 1, we organized a Delphi panel to select relevant capability attributes and then developed the phrasing for the questionnaire. The resulting questionnaire contains six attributes –health, social relations, financial situation & housing, security, occupation, and political & civil rights – each with three answer levels. The phrasing integrates an implicit threshold so that the sensitivity is focused on the lower range of the scale, thus incorporating equity considerations that relate to sufficientarianism and prioritarianism. 

In study 2, we developed a value set consisting of all quality weights for the 729 possible CALY-SWE states. We relied on health economic outcome methodology, namely hybrid modelling of discrete choice and time trade-off data that we collected in a cross-sectional web survey with representative sampling. This value set allows to aggregate the CALY-SWE answers into a single quality weight that can be used in cost‐effectiveness analysis to calculate CALYs. 

In study 3, we applied the CALY-SWE questionnaire and value set to describe the capability distribution in a cross-sectional representative sample of the Swedish population. In a framework of group comparisons, we estimated capability inequalities and shortfalls for different population groups. The results showed that there are capability inequalities for *disadvantage groups* as well as for groups with discriminative inequalities – *plurality groups*, for example between lower and higher education. 

For study 4, we applied CALY‐SWE in a cost‐effectiveness application to model the effects of a payroll tax reduction in Sweden from 2007 to 2016 (during the financial crisis) on young people not in employment, education, or training (NEET). The intervention was likely cost-effective from a societal perspective, but only with limited probability from a fiscal perspective, although definite statements regarding cost-effectiveness are challenging because a threshold value for a CALY is still lacking. 

The final chapter discusses the measure’s development, including normative choices, in relation to the Swedish social welfare and policy context, the capability framework as suggested by Amartya Sen, distributive justice, and other outcome measures in cost‐effectiveness evaluations. 

Important work remains – for example, assessing psychometric properties, developing the conceptualization of the 0 to 1 anchor scale for capability weights, and assessing a threshold value for a CALY. In conclusion, with the questionnaire development, value set elicitation, and demonstration of applications, important steps for CALY‐SWE were accomplished. Cost‐effectiveness evaluations in wider social welfare and public health using CALY-SWE are now possible. 

Abstract [sv]

Kostnader inom välfärdsområden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad utgör en stor andel av den offentliga budgeten. En kostnadseffektiv resursallokering är en moralisk plikt mot både skattebetalare och de som använder välfärden. Skattepengar ska användas effektivt, och nyttan borde redovisas mer transparent. Till syvende och sist är ekonomisk hushållning viktigt för ett hållbart framtida välstånd och för att kunna möta grundläggande utmaningar som klimatpåverkan och demografiska förändringar. 

I hälso- och sjukvården är kostnadseffektivitetsanalyser med kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) ett etablerat verktyg för beslutsfattande. Med kostnader i förhållande till vunna QALYs blir hälsorelaterad livskvalitet ‐ inte pengar ‐ ett explicit självändamål. Dessutom möjliggör kostnad per QALY jämförelser av olika interventioner genom att effekterna mäts på en gemensam QALY skala. 

För aktörer med verksamhet som berör välfärd i allmänhet, som svenska kommuner, är dock QALYs ett mindre användbart mått eftersom QALYs fokuserar på hälsa. Användbara mått, som beaktar bredare konsekvenser för livskvalitet och  som liknar QALYs till konstruktionen, saknas i nuläget. Syftet med avhandlingen var att utveckla, värdera och tillämpa Goda år (CALY-SWE), ett mått som konceptuellt bygger på handlingsfrihetsansatsen (capability approach), för beskrivning och analys av välfärd i Sverige. 

I delstudie 1 genomförde vi en Delfi-panel i syfte att välja ut relevanta handlingsfriheter för det nya måttet (capability-adjusted life years Sweden, CALY-SWE).  Det resulterade i sex attribut – hälsa, nära relationer, ekonomi och boende, sysselsättning, säkerhet, politiska och medborgerliga rättigheter – som vardera har tre svarsnivåer. Formuleringarna inbegriper ett implicit tröskelvärde med syfte att fokusera sensitiviteten på nedre delen av skalan. På så sätt integreras effektivitets- och jämlikhetaspekter i samhällets prioriteringar. 

I delstudie 2 utvecklade vi vikter för de 729 möjliga CALY-SWE tillstånden. Vi använde hälsoekonomiska metoder utvecklade i QALY-studier, nämligen hybridmodellering av DCE- och TTO-svar som vi samlade in genom en tvärsnittsenkät i ett representativt urval. På så vis kan CALY-SWE enkätsvar översättas i en enda  *livskvalitetsvikt* som kan användas i kostnadseffektivitetsanalyser för att beräkna Goda År (capability-adjusted life years, CALYs). 

I delstudie 3 använde vi CALY-SWE frågor (studie 1) och vikter (studie 2) för att beskriva fördelningen av handlingsfrihet i ett representativt tvärsnittsurval av den svenska befolkningen. I ett ramverk inspirerat av sjukvårdens etiska plattform jämfördes graden av handlingsfrihet och CALYs för olika befolkningsgrupper. Resultaten visade att det finns brister i handlingsfrihet för grupper som har sämre objektiva förutsättningar för livskvalitet (*nackdelsgrupper*, t.ex. sjukskrivna och arbetslösa) samt för grupper som har ökad risk för diskriminering (*mångfaldsgrupper*, t.ex. kön och födelseland). 

I delstudie 4 använde vi CALY-SWE i en kostnadseffektivitetsanalys för att modellera effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter under finanskrisen från 2007 till 2016 bland unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Interventionen var säkerligen kostnadseffektiv från ett samhällsperspektiv men med mindre sannolikhet från ett fiskalt perspektiv. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet då tröskelvärdet för en CALY ännu inte har beräknats. 

Avslutningsvis förs ett resonemang om måttets utveckling i förhållande till normativa frågor som fördelningsrättvisa, det svenska välfärdssystemet inklusive beslutsfattande, samt till andra utfallsmått för ekonomisk utvärdering. Den sammantagna bedömningen är att CALY-SWE förhåller sig väl till handlingsfrihetsansatsen så som den ursprungligen föreslogs av Amartya Sen. 

Det krävs fortsatt forskning om CALY-SWE som att utforska psykometriska egenskaper, utveckla konceptualiseringen av ankringsvärdena 1 och 0 för kapabilitetsvikter, och uppskatta ett tröskelvärde för en CALY. Denna avhandling utgör dock ett viktigt steg och kostnadseffektivitetsanalyser inom välfärd och folkhälsa med CALY-SWE är nu genomförbara. 

Abstract [de]

Ausgaben im Zusammenhang mit sozialer Wohlfahrt, zum Beispiel für öffentliche Gesundheit, für Ausbildung und im Sozialwesen, beanspruchen einen großen Teil des öffentlichen Haushalts. Eine kosteneffektive Mittelverteilung ist eine moralische Verpflichtung sowohl gegenüber dem Steuerzahler als auch gegenüber den Begünstigten. Steuergelder sollten effizient und transparent genutzt werden. Letztendlich ist ein wirtschaftlicher Umgang mit Ressourcen wichtig, um zukünftig den Wohlstand aufrechtzuerhalten und um grundlegende Herausforderungen wie den Klimaschutz oder den demografischen Wandel anzugehen. 

Im Gesundheitswesen ist Kosteneffizienz mittels qualitätskorrigierter Lebensjahre (quality-adjusted life years, QALYs) ein anerkanntes Werkzeug, um politische Entscheidungsträger zu informieren. Die Anwendung von QALYs impliziert, verglichen mit ausschließlich finanziellen Überlegungen, dass die Förderung gesundheitsbezogener Lebensqualität einen Selbstwert hat. Außerdem erlauben Kosten per QALY den Vergleich unterschiedlicher Interventionen, da die Effekte auf der gemeinsamen QALY-Skala gemessen werden. Für Akteure, die sich mit sozialer Wohlfahrt im weiteren Sinne befassen, wie zum Beispiel die schwedischen Gemeinden, sind QALYs hingegen weniger anwendbar, da der Messfokus mehrheitlich auf Gesundheit gerichtet ist. Vergleichbare Messinstrumente für breitere soziale Wohlfahrt sind noch relativ wenig verfügbar und ein kontextspezifisches Instrument für Schweden ist nicht vorhanden. 

Die Zielsetzung dieser Doktorarbeit war die Entwicklung, Wertung, und Anwendung von befähigungskorrigierten Lebensjahren Schweden (capability-adjusted life years Sweden, CALY-SWE) für die weitere soziale Wohlfahrt und spezifisch für Schweden. 

In Teilstudie 1 organisierten wir ein Delphi-Panel, um relevante Befähigungsattribute auszuwählen. Im Anschluss entwickelten wir die Formulierungen für den Fragebogen. Der resultierende Fragebogen enthält sechs Attribute: Gesundheit, soziale Beziehungen, finanzielle Situation und Wohnen, Sicherheit, Beschäftigung und politische und zivile Rechte, jeweils mit drei Antwortstufen. In die Frageformulierungen integriert sind implizite Schwellen, so dass die Empfindlichkeit auf den unteren Teil der Skala fokussiert ist. Auf diese Weise sind Verteilungsgerechtigkeitsaspekte im Sinne von Suffizientarismus und Prioritärianismus eingebaut. 

In Teilstudie 2 entwickelten wir eine Wertemenge für die Gewichtungsfaktoren aller 729 CALY-SWE-Zustände. Wir haben gesundheitsökonomische Berechnungsmethoden angewendet, namentlich Hybridmodellierung von DCE- und TTO-Daten, die wir in einer Querschnittstudie mit einer repräsentativen Stichprobe gesammelt haben. Diese Wertemenge erlaubt es, CALY-SWE-Antworten in einem einzelnen Gewichtungsfaktor zusammenzufassen, der dann in Kosteneffektivitätsanalysen angewendet werden kann, um befähigungskorrigierte Lebensjahre (CALYs) zu berechnen. 

In Teilstudie 3 wandten wir den CALY-SWE-Fragebogen und die Wertemenge in einer querschnittlichen Bevölkerungsstichprobe an, um die Befähigungsverteilung zu untersuchen. Innerhalb eines Rahmenwerks von Gruppenvergleichen schätzten wir Befähigungsunterschiede und Mankos zwischen verschiedenen Gruppen. Die Resultate ließen auf Befähigungsunterschiede für Benachteiligungsgruppen und auch für Pluralitätsgruppen schließen, zum Beispiel zwischen niedriger und höherer Ausbildung. 

In Teilstudie 4 wandten wir CALY-SWE an, um die Auswirkungen einer Ermäßigung der Sozialabgaben für Arbeitgeber während der Finanzkrise von 2007 bis 2016 auf das Vorkommen von NEET (junge Erwachsene, die weder arbeiten noch studieren oder in Ausbildung sind) in einer Kosteneffektivitätsanalyse zu untersuchen. Die Steuerermäßigung war wahrscheinlich kosteneffektiv in der Gesellschaftsperspektive, aber nur mit einer gewissen Wahrscheinlichkeit in der Fiskalperspektive, obwohl die Beurteilung wegen des fehlenden Kosteneffektivitäts-Schwellenwertes eines CALY schwierig ist. 

Das letzte Kapitel diskutiert die CALY-SWE-Entwicklung und normative Entscheide im Zusammenhang mit dem schwedischen Wohlfahrts- und Entscheidungskontext, dem Befähigungsansatz wie vorgeschlagen von Amartya Sen, Verteilungsgerechtigkeit und anderen Messinstrumenten für Kosteneffektivitätsauswertungen. 

Wichtige verbleibende Forschungsarbeit umfasst zum Beispiel die psychometrischen Eigenschaften, die weitere Konzeptualisierung der Ankerwerte 0 und 1 für Befähigungsgewichte und die Festlegung eines Schwellenwertes für ein CALY. Zusammenfassend sind mit der Entwicklung des Fragebogens, mit der Wertemenge und den dargestellten Anwendungen wichtige Entwicklungsschritte für CALY-SWE vollendet. Kosteneffektivitätsanalysen in breiter sozialer Wohlfahrt und öffentlicher Gesundheit mittels CALY-SWE sind nun möglich.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2024. p. 127
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2280
Keywords
CALY-SWE, Cost-effectiveness, Social-welfare, Capability approach, Public health, Health economics, Delfi panel, TTO, DCE, NEET, Priority setting, Outcome measure, Delphi
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Social Work
Research subject
Economics; Medical Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-220076 (URN)978-91-8070-257-7 (ISBN)978-91-8070-258-4 (ISBN)
Public defence
2024-02-23, NAT.D.380, Naturvetarhuset, plan 3, Umeå, 09:00 (English)
Opponent
Supervisors
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2024-02-02 Created: 2024-01-27 Last updated: 2024-01-29Bibliographically approved
Meili, K. W., Jonsson, H., Lindholm, L. & Månsdotter, A. (2022). Perceived changes in capability during the COVID-19 pandemic: A Swedish cross-sectional study from June 2020. Scandinavian Journal of Public Health, 50(1), 102-110
Open this publication in new window or tab >>Perceived changes in capability during the COVID-19 pandemic: A Swedish cross-sectional study from June 2020
2022 (English)In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 50, no 1, p. 102-110Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Aims: Measures against COVID-19 potentially impact quality of life in different ways. The capability approach by Amartya Sen with a broad and consistent framework for measuring quality of life is suited to capture the various consequences. We aimed to examine (a) whether individuals experienced change in 10 capability dimensions during the first half of 2020, (b) which dimensions were affected most, and (c) whether changes were unequally distributed in terms of gender, education, income, geography, housing, living situation and place of birth.

Methods: We assessed self-reported capability change in Sweden in 10 capability dimensions in a cross-sectional online survey among 500 participants on a five-item Likert scale. We analysed the distribution of answers by comparing the balance of positive and negative perceived changes and used mixed effects logistic regression to examine associations with background characteristics of the participants.

Results: Reported perceived negative changes outweighed positive changes, and a higher proportion stated negative perceived changes if they also stated having low capability in the same dimension. In the capabilities of financial situation, political resources and health, the proportions of perceived negative change were highest. Odds for perceived negative change compared to no or positive change were higher for higher incomes, living in medium-sized municipalities, being born outside Europe, living in the south of Sweden, and renting instead of owning housing.

Conclusions: Self-reported negative capability change, and associated inequalities related to socioeconomic position, place of birth and regional residence should be of concern for policymakers.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2022
Keywords
Quality of life, capability approach, COVID-19, cross-sectional survey
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-185846 (URN)10.1177/14034948211023633 (DOI)000672123300001 ()34213363 (PubMedID)2-s2.0-85109165611 (Scopus ID)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2018-00143
Available from: 2021-07-08 Created: 2021-07-08 Last updated: 2022-07-13Bibliographically approved
Meili, K. W., Hjelte, J., Lindholm, L. & Månsdotter, A.Capability inequality: Does disadvantage or plurality matter more for policy?: A Swedish cross-sectional study on the population distribution and group differences of capability using CALY-SWE.
Open this publication in new window or tab >>Capability inequality: Does disadvantage or plurality matter more for policy?: A Swedish cross-sectional study on the population distribution and group differences of capability using CALY-SWE
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Keywords
CALY-SWE, Capability approach, Inequality, Sweden, Distributive justice, Prioritization, Welfare, Wellbeing, Quality of life
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Economics Philosophy Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Social Work
Research subject
Economics; Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-220063 (URN)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Available from: 2024-01-26 Created: 2024-01-26 Last updated: 2024-01-29
Meili, K. W., Hjelte, J., Jonsson, F., Löfgren, C., Månsdotter, A. & Lindholm, L.NEET prevention through Sweden’s youth payroll tax cut: Evaluating cost-effectiveness using CALY-SWE.
Open this publication in new window or tab >>NEET prevention through Sweden’s youth payroll tax cut: Evaluating cost-effectiveness using CALY-SWE
Show others...
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Keywords
CALY-SWE, Capability approach, Sweden, Welfare, Wellbeing, Quality of life, NEET, Quality of Life, Labour market, Public economics
National Category
Economics Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Research subject
Economics; Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-220066 (URN)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare
Note

Alternative title: Taking cost-effectiveness to socialwelfare - Evaluating NEETprevention through Sweden’syouth payroll tax cut using CALY-SWE

Available from: 2024-01-26 Created: 2024-01-26 Last updated: 2024-01-27
Principal InvestigatorLindholm, Lars
Coordinating organisation
Umeå University
Funder
Period
2019-01-01 - 2021-12-31
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
DiVA, id: project:598Project, id: 2018-00143_Forte

Search in DiVA

Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar