Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Project grant
Title [sv]
Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi - 1942 till idag
Title [en]
Educational democratization and ethnification in Swedish Sápmi - 1942 to the present
Abstract [sv]
Efterkrigstiden har inneburit stora förändringar för samers utbildningsvillkor. Obligatoriet för nomadiserande fjällsamer att sända sina barn till nomadskolan upphörde 1962, samtidigt som även andra samiska grupper fick möjlighet att sända sina barn till denna skola, som 1977 fick namnet sameskolan. Samernas möjligheter att påverka undervisningsinnehållet har i väsentlig grad förbättrats och nomadskolorna administreras sedan 1970-talets slut av samiska institutioner. Den samiska folkhögskolan, som grundades 1942, innebar inte bara en möjlighet för samiska ungdomar att vidareutbilda sig, utan blev även en viktig symbol för bevarandet av samisk kultur och samisk identitet - samtidigt som argumenten stärktes för ett ökat självbestämmande i utbildningsfrågor. I det här forskningsprojektet, som i sex olika delstudier behandlar sameskolan och samernas folkhögskola från 1942 fram till nutid, fokuseras hur undervisningsinnehållet successivt har *etnifierats* genom utbildningsväsendets demokratisering. På olika nivåer av utbildningsväsendet - från Skolöverstyrelsen till den enskilde läraren - har utbildningens etniska innehåll varit en fråga för förhandling. På formuleringsarenan, i läroplanernas och de generella instruktionernas förarbeten och utförande, och på realiseringsarenan, där undervisningen förmedlas, har man varit tvungen att balansera två målsättningar: utbildningens likvärdighet i förhållande till den *vanliga* skolan och att utbildningen skall stärka samisk identitet och bevara samisk kultur. Två övergripande frågeställningar anmäler sig i och med denna dubbla målsättning: Den ena rör frågor om hur målsättningarna har förhållit sig till varandra. Vilka kompromisser och avsteg från den *vanliga* utbildningen har det samiska utbildningsväsendet tvingats att göra för att i rimlig mån kunna stärka samisk identitet och vidareförmedla samisk kultur? Den andra rör frågor om vilka olika uppfattningar om samisk identitet och kultur som har uttryckts och som ansetts ha varit bärande inslag i samisk utbildning, och om dessa har formulerats av samerna själva eller av det omgivande samhället. Projektet argumenterar för att i förhandlingen av undervisningsinnehållet blottläggs skilda uppfattningar om vad samisk identitet och samisk kultur innebär. Häri ligger också projektets samhällsrelevans, eftersom förhandlingens utfall återverkar på samernas självbild. Det är troligt att det som sameskolan och den samiska folkhögskolan betonade som samisk identitet och samisk kultur har påverkat samers självbild efter avslutad skolgång. Internationell forskning har visat att utbildningsväsendet historiskt har varit ett viktigt medel för stater att påverka sina invånares uppfattningar, kultur och levnadssätt. Inte minst har detta gällt minoriteter. Samma forskning har också påtalat att koloniala strukturer har dröjt sig kvar i utbildningsväsendet för urfolk även efter det att dessa vunnit självbestämmande över undervisningsinnehållet och skoladministration. Först när urfolken har införlivat majoritetssamhällets idé om (förståelse av) skola, utbildning och kultur, bereds de möjlighet till medbestämmande. Medvetenheten om sådana yttre koloniala påverkansstrukturer är centrala i projektet som helhet, samtidigt som de genererar undersökningsfrågor om utbildningsinnehållets förändring och kontinuitet, vilket i sig kommer att underkastas analys. I Sverige har ett kolonialt perspektiv sällan tillämpats i forskning om samisk utbildningshistoria, vilket bland annat medför att projektet kommer att kunna tillföra väsentlig kunskap till internationell forskning om utbildning för urfolk. Projektet är uppdelat i sex separata delstudier: tre behandlar sameskolan och tre samernas folkhögskola. När det gäller sameskolan är en studie inriktad på en diskursiv nivå och fokuserar samiska organisationers intentioner och formulerade mål med utbildningen, medan två behandlar hur intentionerna realiserades, och hur internationella pedagogiska idéströmningar transformerades. Delstudierna om den samiska folkhögskolan är inriktade så att två behandlar en diskursiv nivå, som tar sikte på intentioner, formulering av mål och internationella pedagogiska idéströmningars påverkan på utbildningen samt på samiska ledares ambitioner för denna, medan en undersökning behandlar hur dessa intentioner realiserades i undervisningen. Den övergripande undersökningsperioden för projektet är från 1942 fram till nutid.
Abstract [en]
The aim of this project is to examine how the teaching content in Sami education in Sweden successively has become ethnified through the democratization of the educational system, from 1942 to the present. This will be studied in six separate case studies, focussing on the Nomadic School and the Sami Folk High School. In curriculum and detailed teaching instructions for the Nomadic School, there has been an ambition to balance two separate objectives; to offer an education that is equivalent to the one given in *regular* schools, while at the same time strengthening Sami identity and preserving Sami culture. This double objective prompts two important questions, that the project will attempt to answer: Firstly, what compromises and deviations from the *regular* education has been made in Sami education in order to strengthen Sami identity and communicate Sami culture? Secondly, which perceptions of Sami identity and culture have been dominating in Sami education, and have these emanated from Sami society or from the majority society? In this project, we argue that in the negotiations concerning teaching content in the Sami schools, differing views on what constitutes Sami identity and culture are exposed. This also connects to the societal relevance of the project, as the results of these negotiations, what actually is accentuated concerning the Sami in education, has had a deeply felt impact on the self-image of Sami students.
Publications (2 of 2) Show all publications
Svonni, C. (2023). Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper: Sák96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo94. Nordic Journal of Educational History, 10(1), 115-143
Open this publication in new window or tab >>Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper: Sák96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo94
2023 (Swedish)In: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 10, no 1, p. 115-143Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

To increase Sámi influence and re-actualize traditional knowledge. Sák96 and the Sámi educational ambition in relation to Lpo94. Throughout history, Sámi education has been governed by a Swedish state perspective through legislation and curricula. On one single occasion, an education directive has been published in Sweden based on a Sámi perspective, namely the Sámi syllabi 1996 (Sák96). Sák96 was formed for Sámi education and worked as a complement to the curriculum for the compulsory Swedish school system in 1994 (Lpo94). This study is based on thematic analysis of Sák96 and Lpo94. The purpose is to analyse the educational ambitions in Sák96 in relation to Lpo94 as well as in relation to Sámi identities expressed in the educational ambitions. The analysis is anchored in Gert Biesta’s theories about educational domains and ambitions of education as well as concepts about identification and imagined communities. The study shows that the main ambition with Sák96 was to protect and develop Sámi culture and language in a more detailed way than Lpo94. Sák96 also included additional historical perspectives on the Swedish society’s encroachment on traditional Sámi land, more detailed knowledge of Sámi society and Sámi knowledge traditions, and a desire to create conditions for increased Sámi influence. The Sámi community appears to be closely connected to reindeer husbandry communities according to Sák96. The Sámi communities are also presented as a people divided in four countries (northern Norway, Sweden, Finland as well as Kola Peninsula, Russia) with differentiated livelihood and conditions.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2023
Keywords
Sámi school, Lpo94, Curricula history, Minority education, Educational domains, sameskola, Lpo94, läroplanshistoria, minoritetsutbildning, utbildningsdomäner
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-214104 (URN)10.36368/njedh.v10i1.306 (DOI)2-s2.0-85172297012 (Scopus ID)
Available from: 2023-09-04 Created: 2023-09-04 Last updated: 2023-10-16Bibliographically approved
Svonni, C. (2023). Utbildning för samer: ambitioner och praktiker i nomad- och sameskolan från 1950-tal till 2010-tal. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Utbildning för samer: ambitioner och praktiker i nomad- och sameskolan från 1950-tal till 2010-tal
2023 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[en]
Education for Sámi : ambitions and school practices in the nomad and Sámi school from 1950s to 2010s
Abstract [en]

This thesis examines the development of nomadic and Sámi school education between the 1950s and the 2010s and contributes new knowledge about educational goals, educational ambitions and partly also their implementation and principles for knowledge transfer. It has previously been shown that the educational policy objectives for Sámi education, from the 1962 school reform onwards, have been characterized by linguistic and cultural preservation considerations. In relation to that research, this thesis shows what these overall political decisions meant in a concrete sense, both in terms of knowledge content and more concrete goals with the education in the nomadic and Sámi schools. 

The thesis is based on curricula theory and examines the knowledge content and the concrete goals of Sámi education during the studied period. The educational ambitions, i.e., what was expressed in the curricula as the purpose and goal of education, have been studied based on Gert Biesta's theoretical framework on educational domains (qualification, socialization, and subjectification). The analysis on how collective Sámi identities have been portrayed in the curricula is based on theories of identification and imagined communities by Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen. The methods used in the thesis are inspired by thematic analysis and content analysis.

The nomad and Sámi school, from the 1950s until the 2010s, has changed from an educational institution that aimed to provide students with a practical and theoretical education for a future life within a Sámi reindeer herding community, to a school form aimed at a broader Sámi community. A change that also meant that the teaching content was reduced to focusing primarily on the Sámi language. This can be seen as a consequence of the fact that the curricula, for the Sámi school form, were developed and adapted in relation to contemporary societal ideals and to educational policy efforts to create a uniform education from the 1950s onwards. This means that education for the Sámi has moved from a clearly separate educational mission to becoming more of a complement to the general primary school education.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2023. p. 150
Series
Umeå studies in history and education ; 27
Series
Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 30
Keywords
Nomad school, Sámi school, Indigenous, education, curricula, syllabi., Nomadskola, sameskola, urfolk, utbildning, läroplaner, kursplaner
National Category
History
Research subject
history of education
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-214105 (URN)978-91-8070-154-9 (ISBN)978-91-8070-155-6 (ISBN)
Public defence
2023-09-29, NBVH A101, Norra Beteendevetarhuset, Umeå, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2023-09-08 Created: 2023-09-04 Last updated: 2023-09-07Bibliographically approved
Co-InvestigatorSjögren, David
Co-InvestigatorLedman, Anna-Lill
Principal InvestigatorLantto, Patrik
Coordinating organisation
Umeå University
Funder
Period
2012-01-01 - 2015-12-31
National Category
HistoryLearningPolitical Science (excluding Public Administration Studies and Globalization Studies)
Identifiers
DiVA, id: project:726Project, id: 2012-188_Formas