Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Project grant
Title [sv]
Varför blir vissa personer sjuka av inomhusmiljön och andra inte? Ett projekt med fokus på individers respons på exponeringen i olika inomhusmiljöer.
Title [en]
Why does indoor environment cause symptoms among some individuals and not among others? A research program with focus on individuals in relation to indoor environmental factors.
Abstract [sv]
Trots mångårig och kostsam forskning har man inte lyckats förklara sambanden mellan inomhusmiljö och hälsa. Man vet att fukt och mögel ökar risken för ohälsa men inte hur eller vad som är orsaken. Dessutom verkar problematiken vara mer komplex än ett enkelt dos-respons samband. I den här studien vill vi därför ta hänsyn till människors olika känslighet och sårbarhet och inte enbart undersöka misstänkta kemiska ämnen och andra faktorer i inomhusmiljön. Syftet med studien är därför att ta reda på varför vissa personer blir sjuka av inomhusmiljön och andra inte. Vi vill öka kunskapen utifrån ett individperspektiv och med hjälp av nya avancerade analytiska och multivariata statistiska metoder hitta mönster bland individfaktorer (både fysiologiska och psykologiska) relaterade till såväl hälsoeffekter som till kemiska och byggnadstekniska faktorer. Detta ger oss nya och unika möjligheter att studera komplexa samband mellan inomhusmiljö och hälsa. Personer som bl. a. uppsöker företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker och som misstänker att de har symtom som beror på inomhusmiljön kommer att tillfrågas om att delta i studien. De får svara på en enkät som bl a innehåller frågor om symtom och vad som utlöser dem, andra sjukdomar, stress, oro mm. För varje person väljs som jämförelse en referent, dvs en som vistas i samma inomhusmiljö men får inga symtom eller besvär. Deltagarna får vistas i en inomhusmiljö där de får besvär t ex. en arbetsplats och vid ett annat tillfälle får de vistas där de inte får besvär. Vid båda tillfällena mäter vi deras exponering för kemiska ämnen och samtidigt får lämna blodprov före och efter mätningarna samt de får åter svara på enkäten. Vid de kemiska analyserna av luftproverna kommer vi att använda nya och mycket kraftfulla metoder. De ämnen som hittas kommer att kunna grupperas efter likhet med kända strukturer som ger fysiologiska effekter, reagerar med olika receptorer (mottagare) på våra celler eller har vissa specifika kemiska egenskaper. Det innebär att vi inte kommer att leta efter enskilda ämnen ute mer efter mönster av ämnen. I blodproven kommer vi att undersöka förändringar i sammansättning och halter av metaboliter dvs ämnen som speglar reaktioner i kroppen, genom att använda avancerad analysteknik och databearbetning. Det kommer att kunna ge ledtrådar till de mekanismer som är inblandade och ge en bättre förståelse av symtomen. De skulle också kunna ge objektiva mått på ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa. I projektet ingår även att göra beskrivningar av byggnadernas konstruktion, material/möbler/utrustning och deras ålder, aktiviter/verksamhet i lokalerna, ventilation mm. Vi kommer att kunna koppla de kemiska resultaten till faktorer som finns i byggnaderna. Det innebär t ex att olämpligt byggmaterial eller konstruktionssätt skulle kunna undvikas vid om- eller nybyggnation. Bättre verktyg för utredning av problem med inomhusmiljön skapas. På individnivå reagerar vi olika på dofter. De flesta människor vänjer sig vid dofter och slutar känna dem efter en liten stund, dock inte alla, vilket vi har nya fungerande metoder för att studera. För att avgöra vilken grupp deltagarna tillhör kommer en utvald grupp att testas för ett ämne i en exponeringskammare. Vid utvärderingen av alla exponeringsdata kommer vi samtidigt kunna ta hänsyn till om deltagarna reagerar mer på byggnader eller dofter, om de vänjer sig vid dofter, stress, personlighetsdrag osv. Detta har aldrig tidigare genomförts. Genom studien kommer vi att se om det är några särskilda egenskaper som gör att vissa människor är mer känsliga än de som inte drabbas.
Abstract [en]
The main aim is to increase the understanding why some individuals develop health symptoms in certain buildings whereas others do not. Instead of only measuring chemical compounds and try to find a relationship between concentrations and health effects, we aim to take the individual factors (psychological and physiological) into account. By combining data on individual factors with data from new, more sensitive methods for measurement of organic compounds we will be able to study indoor air health problems in a new light. The starting point is the perspective of individuals with non-specific building related health problems. These individuals will chose buildings where they do get health effects and buildings where they do not and chemical measurements will be taken on both locations. Data on individual factors (e.g. stress, chemical sensitivity, inflammation) will be collected and this knowledge will guide us when evaluating chemical exposure. Further, the individuals will be characterized based on responses (and metabolic fingerprints) from exposure at their chosen locations as well as during controlled exposures in an exposure chamber. We expect that the study will result in a better understanding of the health effects from indoor air based on individual psychosocial, physiological and chemical factors. This will give new tools when investigating suspected indoor problems and how to take care of people suffering from building related health problems.
Publications (1 of 1) Show all publications
Veenaas, C., Ripszam, M., Glas, B., Liljelind, I., Claeson, A.-S. & Haglund, P. (2020). Differences in chemical composition of indoor air in rooms associated / not associated with building related symptoms. Science of the Total Environment, 720, Article ID 137444.
Open this publication in new window or tab >>Differences in chemical composition of indoor air in rooms associated / not associated with building related symptoms
Show others...
2020 (English)In: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 720, article id 137444Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Building related health effects or symptoms (BRS), known also as sick-building syndrome (SBS), are a phenomenon that is not well understood. In this study, air samples from 51 rooms associated with BRS and 34 control rooms were collected on multi-sorbent tubes and analyzed by a non-target approach using comprehensive two-dimensional gas chromatography and high-resolution mass spectrometry techniques. The large amount of data gathered was analyzed using multivariate statistics (principle component analysis (PCA) and partial least squares (PLS)).

This new analysis approach revealed that in rooms where people experienced BRS, petrochemicals and chemicals emitted from plastics were abundant, whereas in rooms where people did not experience BRS, flavor and fragrance compounds were abundant. Among the petrochemicals benzene and 2-butoxyethanol were found in higher levels in rooms where people experienced BRS. The levels of limonene were sometimes in the range of reported odor thresholds, and similarly 3-carene and beta-myrcene were found in higher concentrations in indoor air of rooms where people did not experience BRS. It cannot be ruled out that these compounds may have influenced the perceived air quality. However, the overall variability in air concentrations was large and it was not possible to accurately predict if the air in a particular room could cause BRS or not.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2020
Keywords
Indoor air, Sick building syndrome, Volatile organic compounds, Multivariate data analysis, Principle component analysis, Partial least squares
National Category
Other Chemistry Topics Occupational Health and Environmental Health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-170483 (URN)10.1016/j.scitotenv.2020.137444 (DOI)000525736600040 ()32325564 (PubMedID)2-s2.0-85080998453 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2014-1229
Available from: 2020-05-06 Created: 2020-05-06 Last updated: 2023-03-23Bibliographically approved
Co-InvestigatorClaeson, Anna-Sara
Co-InvestigatorGlas, Bo
Principal InvestigatorLiljelind, Ingrid
Co-InvestigatorEriksson, Kåre
Coordinating organisation
Umeå University
Funder
Period
2015-01-01 - 2017-12-31
National Category
Analytical ChemistryOther Chemistry TopicsEnvironmental Health and Occupational Health
Identifiers
DiVA, id: project:777Project, id: 2014-1229_Formas