Umeå University's logo

umu.sePublications
EnglishSvenskaNorsk
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Project grant
Title [sv]
Friskt vatten: Samverkan för att minska skogsbrukets negativa inverkan på vattenkvalitet
Title [en]
Healthy Waters: The role of collaborative governance to minimize negative forestry impact on water quality
Abstract [sv]
Den stora andelen skogsmark i Sverige gör att skogsbrukets påverkan på vattenkvalitet fortsatt utgör en av de största källorna av förorening och näringsläckage till Östersjön. Ökad förståelse för sambanden mellan skogsbruksmetoder och vattenkvalitet växer dock fram samtidigt som med en lång rad nya samarbetsprojekt för vattenförvaltning som syftar till att minska skogbrukates negativa påverkan på vattnet. Samverkan och partnerskap drivs fram både av EU:s ramdirektiv för vatten och av de svenska miljömålen som innebär ökat sektorsansvar för skogsbruket att nå bl a målet om levande sjöar och vattendrag. Samverkan förväntas kunna leda till förbättrat vattentillstånd genom att nationella och regionala myndigheter, privata markägare, miljöintressen och näringsidkare enas i gemensamma visioner kring lösningen av specifika vattenproblem. Samtidigt finns begränsade offentliga resurser att tillgå, och samverkan förväntas också skapa nya möjligheter till finansiering av åtgärder. I projektet kommer vi att besvara frågor om: Har vattendirektivets betoning på samverkan inneburit någon förändring i skogsbrukets sätt att hantera vattenfrågorna, i så fall hur? Vilka nya strategier för vattensamverkan och vilka specifika samarbetsprojekt har skapats? Hur effektiva är de åtgärder som initierats för att minska utlakning av växtnäring till och kontaminering av olika former av vattenförekomster? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera vilka samverkansstrategier som leder till lämpligast åtgärder i relation till förbättrad vattenkvalitet. Sambandet mellan åtgärder och effekter har ännu inte testats mot aktuell forskning. Det finns inga systematiska studier om var, när och hur/varför behovet av lokal samverkan uppstår eller vilka effekter ökat lokalt deltagande har. I vilken grad kommer initiativen underifrån och vilken roll spelar skogsstyrelsen respektive länsstyrelsen och vattenmyndigheten? Bidrar lokalt deltagande till bättre kunskapsunderlag och ökad mobilisering kring vattenfrågorna, och i så fall hur? I interdisciplinärt samarbete mellan statsvetare och hydrokemister ska cirka 20 partnerskapsprojekt i Vindelälvens avrinningsområde undersökas med hjälp av en kombination av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Relationen mellan partnerskapens olika karaktäristika, myndigheternas roll och upplevda liksom faktiska förändringar som resultat av samarbetet studeras med hjälp av analytiska ramverk om samverkansstyrning som utvecklats av Emerson et al (2011) och av Sabatier et al (2005) inom vattenförvaltning. Samband mellan specifika åtgärder och vattenkvalitet analyseras med multipla metoder som utvecklats bl a inom Krycklan Research Catchment (www.slu.se/krycklan) för att testa och utvärdera åtgärdernas effektivitet. Denna analys tar också hänsyn till hur åtgärderna anpassats till de lokala förutsättningarna. Forskningsresultaten är relevanta inte bara för arbetet inom vattenförvaltningen, men kan också appliceras i en bredare kontext inom miljöarbetet eftersom samverkan förordas inom en lång rad olika sektorer och som medel för att bidra till lösningen av en lång rad olika miljöproblem. Svaren på frågan om vad som kännetecknar ett framgångsrikt samarbete är därmed i hög grad allmängiltigt inom miljöförvaltningen, medan analysen av specifika åtgärder och deras effekter på vattenkvalitet kan informera särskilt skogsbrukets olika intressenter om hur sådana åtgärder bäst designas och genomförs. Som framhålls i den senaste fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen behövs mer kunskap om var resurserna gör bäst nytta i arbetet med åtgärder. Förutom vetenskaplig publicering i internationella tidskrifter, två doktorsavhandlingar efter projektets slut och löpande presentationer av forskningen på nationella och internationella vetenskapliga konferenser, kommer vi att ha ett nära utbyte med praktiker. En referensgrupp med representanter från berörda myndigheter ska vara bollplank i forskningsprocessen, och etablerade kontaktnät med relevanta samhällsaktörer inom området vara till hjälp för spridningen av resultat.
Abstract [en]
Forest-covered areas remain one of the largest sources of contaminants and nutrients reaching the Baltic Sea from Sweden. A range of new collaborative projects have recently been initiated, spurred by the implementation of the Water Framework Directive, to minimize the negative forestry influence on water quality. But how effective are these new collaborative water quality strategies? The connection to the state-of-the-art scientific understanding of the effectiveness of the different preventive measures has never been tested. The overall purpose of this project is therefore to explore through what mechanisms collaborative forest-water governance can become most effective. About 20 project partnerships in the Vindel river watershed in north Sweden will be examined in depth using a cross-disciplinary approach. Have approaches to managing forest water quality been changed before and after the WFD came into action and if so, how? The relationship between partnership characteristics, including the role of the state and real and perceived impacts on watersheds will be studied using the frameworks of collaborative governance (Emerson et al 2011) and watershed management (Sabatier et al 2005). The water quality assessment will employ multiple methods developed within the Krycklan Research Catchment to investigate the effectiveness of the different protective actions.
Publications (1 of 1) Show all publications
Mancheva, I. (2021). The role of legitimacy in the implementation of outputs from collaborativeprocesses: A national dialogue for forest water consideration in Sweden. Environmental Science and Policy, 120(June), 42-52
Open this publication in new window or tab >>The role of legitimacy in the implementation of outputs from collaborativeprocesses: A national dialogue for forest water consideration in Sweden
2021 (English)In: Environmental Science and Policy, ISSN 1462-9011, E-ISSN 1873-6416, Vol. 120, no June, p. 42-52Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Governments are increasingly applying collaborative approaches even though little is known about how effectively the outputs are implemented. This empirical study used the ‘Soil and Water’ Working Group of the Dialogue for Nature Consideration in Sweden to investigate which aspects of legitimacy influence the implementation of collaborative outputs. It included document analysis, observation and 38 interviews with participants and representatives of implementing organisations. Despite being recommendations and lacking authoritative rule, the outputs from a collaborative process are implemented to a very high degree in educational and planning material all over Sweden. The forest sector’s general perception of the outputs as having high procedural, source-based and substantive legitimacy has been crucial to their extensive implementation.
Keywords
Collaborative governance; Dialogue process; Procedural, source-based and substantive legitimacy; Output implementation
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-167745 (URN)10.1016/j.envsci.2021.02.004 (DOI)000652746800005 ()2-s2.0-85101887467 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2013-1650
Available from: 2020-02-03 Created: 2020-02-03 Last updated: 2023-09-05Bibliographically approved
Co-InvestigatorLaudon, Hjalmar
Principal InvestigatorEckerberg, Katarina
Coordinating organisation
Umeå University
Funder
Period
2014-01-01 － 2016-12-31
National Category
EcologyForest SciencePublic Administration Studies
Identifiers
DiVA, id: project:783Project, id: 2013-1650_Formas

Search in DiVA

EcologyForest SciencePublic Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
v. 2.47.0
|
WCAG
|
Log in
|
Manuals
|
Contact the Library