Umeå universitets logga

I Umeå kommun finns ett flertal öppna mötesplatser; träffpunkter där människor kan umgås, hålla möten, skapa och uppleva kultur, idrotta, lära sig saker etcetera. I denna rapport presenteras tre av dessa verksamheter: Ersboda Folkets Hus, Kulturhuset Klossen och Mötesplats Stöcke, som alla drivs av civilsamhällesorganisationer. Följande studie baseras primärt på intervjuer med verksamma från mötesplatserna, med syfte att undersöka betydelser för användare, närområdet och för Umeå kommun, vilken roll organisationerna förväntas spela samt vilka förutsättningar de har för att verka. 

Mötesplatserna beskrivs som mycket viktiga ur flera perspektiv. De bidrar till att främja lokal sammanhållning och en positiv bild av stadsdelen och de ger människor tillgång till samlingslokaler som annars skulle sakna det. Medan kärnverksamheterna kan sägas handla om kultur, nöje, bildning och fysisk aktivitet, så fyller mötesplatserna också viktiga sociala funktioner för många målgrupper. De bidrar till att motverka ensamhet och psykisk ohälsa för den enskilde, och de utgör centrala forum för individuell utveckling och lärande, inte minst för barn och unga. Som lokalt förankrade öppna verksamheter beskrivs mötesplatserna ha en unik potential att främja social hållbarhet i både närområdet och Umeå i stort. 

Deltagarna lyfter också ett antal utmaningar. Mötesplatserna måste finna en balans mellan öppenhet och trygghet, så att alla besökare känner sig välkomna och trygga i miljön. Det inkluderar en balansgång mellan planering och spontanitet. Deltagarna lyfter att vissa målgrupper behöver mycket låga trösklar, medan andra behöver förväntningar och att aktivt få delta i utformandet av verksamheten. Långsiktig ekonomisk hållbarhet beskrivs vidare som en utmaning för alla organisationer. De erhåller alla olika typer av ekonomiskt stöd från offentliga aktörer, men detta stöd är oftast villkorat och tidsbegränsat och räcker sällan till för vad organisationerna skulle vilja och behöver göra på sikt. Alternativa inkomstkällor är främst viss kommersiell verksamhet respektive sponsring från företag eller privatpersoner. För att fortsätta vara just öppna mötesplatser, till nytta för närområdet, är det dock viktigt att denna typ av finansiering inte gör huset mindre tillgängligt för vissa grupper. 

Vi vill avslutningsvis betona betydelsen av mötesplatsernas medborgardrivna karaktär. Företrädare från alla verksamheter menar att de skulle kunna bedriva ännu mer social verksamhet, särskilt för barn och unga, om de hade ekonomiska förutsättningar. I det fall mötesplatsernas sociala dimensioner ska utvecklas, vill vi dock framhålla vikten av inte betrakta dem som renodlade serviceproducenter som ska leverera något till de boende. Det är viktigt att värna om mötesplatsernas mervärde och särskilda förtroende, som framstår som nära knutet till deras gräsrotsbaserade verksamhet.