Umeå universitets logga

Syftet med denna studie har varit att studera vilken påverkan som två traditioner, den akademiska och den yrkesinriktade, har på kursplanetexterna för examensarbetet för samtliga 26 lärosäten som bedriver lärarutbildning.

Underlaget för studien är de kursplaner för examensarbetet som lärosätena publicerade på sina hemsidor under våren 2005, och då i första hand för de arbeten som genomfördes inom det Allmänna Utbildningsområdet, (AUO). En första analys fokuserades på förekomsten av fem typiska ord för respektive tradition. En andra mer kvalitativ analys innebar att det mest frekventa typiska ordet för varje tradition valdes ut.  Därefter genomfördes en djupläsning av texterna där sammanhang och mening för detta ord ytterligare klargjordes.

Den första analysen visar att de båda traditionernas mest typiska ord har ett tydligt genomslag i kursplanetexterna. Dock har den akademiska traditionen en viss dominans, då t.ex. alla lärosäten har med det mest typiska ordet ”Vetenskap”. Det mest frekventa typiska ordet för den yrkesinriktade traditionen ”Yrke/lärare” saknas hos ca en femtedel (19 %) av lärosätena.

Den andra analysen gav ett mönster med fem olika betydelser för  det akademiska ordet ”Vetenskap”, och där betydelsen ”Att uppsatsen är vetenskaplig i sig” dominerade. För det yrkesinriktade ordet ”Yrke/lärare” blev mönstret fyra olika betydelser och där betydelsen ”Koppling till lärares arbete” dominerade.

I diskussionen behandlas validitetsproblematiken i denna studie. Vidare diskuteras resultatet när det gäller den akademiska traditionens dominans och den något svagare yrkesrelevansen. Avslutningsvis riktas resonemanget framåt och olika utvecklingsmöjligheter förslås för lärarutbildnings examensarbete där en förening av de bägge traditionerna förordas. Dock läggs ett förbehåll om att vissa hinder kan ligga i vägen för detta.

This study concerns different final thesis models in the research on teacher education in Europe and their orientation towards the academy and the teaching profession. In scientific journals, 33 articles support the occurrence of three models: the portfolio model, with a mainly teaching-professional orientation; the thesis model, with a mainly academic orientation; and the action research model, related to both orientations. All models had some relationship with both orientations. The study discusses these findings, the different models' possibilities to integrate both major orientations as well as how a final thesis can be used to integrate theory and practice in higher education programmes.

Kärnan för en akademisk professionsutbildning, som lärarutbildningen, är att den omfattaroch kan integrera både vetenskapliga och professionella mål, vilket även bör avspeglas i utbildningensexamensarbeten. Dock innebär denna integrering vissa svårigheter eftersom denkan skapa spänningar mellan det som kan benämnas traditionellt vetenskaplig bildningsidealoch ett mer nyttoinriktat professionsideal. Denna studie syftar till att belysa handledaresuppfattningar om dels vilka vetenskapliga och professionella mål examensarbetet bör uppnå,dels om möjligheter och svårigheter med integreringen av vetenskapliga och professionella målför examensarbeten inom lärarutbildningen. 24 intervjuer har genomförts med disputeradehandledare för examensarbeten inom ordinarie lärarutbildning. Resultatet visar å ena sidanatt examensarbetet ofta kännetecknas av att innefatta både vetenskapliga och professionellamål, att integreringen av målen ses som något positivt och att konkreta integreringsmöjligheterlyfts fram. Resultatet visar å andra sidan att vissa handledare värderar de vetenskapliga måleni högre grad, att integrering av målen ses med viss tveksamhet och att det finns konkretasvårigheter för integrering av de två målområdena.

Lärarutbildningens examensarbete kan studeras utifrån två delvis olika förhållningssätt. Ett yrkesorienterat, med fokus på yrkeskunskap, och ett akademiskt orienterat, med fokus på vetenskaplig kunskap. Den akademiska orienteringen har en stark ställning inom lärarutbildningen, och en frågeställning är om detta försvårar möjligheten att genomföra yrkesorienterade examensarbeten. Syftet med denna studie är att studera yrkesorienterade examensarbeten inom lärarutbildningen och hur dessa förhåller sig till den akademiska orienteringens vetenskapliga krav. 84 yrkesorienterade examensarbeten omfattande 15 hp, från lärarutbildningen, granskades utifrån sex aspekter på vetenskaplig kvalitet. För två aspekter, problemformulering och metod, hade en liten del av arbetena brister. För två aspekter, genomförande och slutsatser samt forskningsanknytning, hade en stor del av arbetena brister. Inom aspekten genomförande och slutsatser hade bristerna tre olika karaktärer: bristfällig empirisk prövning, där produktinriktade arbeten dominerade; separata delar, där gestaltande arbeten dominerade; och ologiska delsyften, där enbart undervisningsförsök förekom. Avslutningsvis diskuteras hur examensarbetet kan utvecklas till att bli både yrkesorienterat och akademiskt orienterat.