Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Inclusion as mental models: Learning processes among educational teams in special classes
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
2022 (Engelska)Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 16, nr 1, s. 69-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Inom den svenska grundskolan är segregerade specialklasser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vanligt förekommande. Syftet med denna artikel har varit att undersöka hur arbetslagsmedlemmar i specialklasser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar konstruerar mentala modeller och genom dessa belysa hinder och förutsättningar för organisatoriskt lärande. Detta gjordes genom arbetslagsmedlemmarnas tolkning och förståelse av begreppet inkludering. I analysprocessen användes ett organisationsteoretiskt ramverk för att synliggöra hinder och möjligheter för organisatoriskt lärande. I artikeln identifieras ett flertal olika mentala modeller kopplat till inkludering. I flera fall fungerade de mentala modellerna som ett hinder i utvecklandet av organisatoriskt lärande. Resultaten visar att inkludering sågs som ett hot mot specialklasser och att ett kategoriskt perspektiv relaterat till elevernas diagnoser var framträdande. Synen utmanades inte och blev ett hinder i lärandeprocessen. Resultaten visar också hur tolkningen av begreppet inkludering användes för att legitimera segregerande specialklasser för elever med ADHD och autism. Vidare framkom att arbetslagsmedlemmarnas resonemang motiverades av vad som ansågs vara det bästa för eleverna. Om mentala modeller inte synliggörs och problematiseras riskerar de att skapa hinder för organisationsutveckling och lärande. Något som i sin tur får effekter gällande rätten till likvärdig utbildning, särskilt när det gäller elever med ADHD och autism.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Falun: Högskolan Dalarna , 2022. Vol. 16, nr 1, s. 69-86
Nyckelord [sv]
specialpedagogisk forskning; organisatoriskt lärande; arbetslag; specialklasser; neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-194107OAI: oai:DiVA.org:umu-194107DiVA, id: diva2:1653964
Tillgänglig från: 2022-04-25 Skapad: 2022-04-25 Senast uppdaterad: 2024-08-19Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Organisatoriskt lärande: och särskiljande (special)pedagogiska verksamheter
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Organisatoriskt lärande: och särskiljande (special)pedagogiska verksamheter
2024 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Organisational learning : and segregated (special) education units
Abstract [en]

Segregated special education units, designated for pupils diagnosed with ADHD and/or autism, exist in several municipalities and compulsory schools in Sweden. These interventions are justified by the argument that pupils with these diagnoses require specialised provisions that differ from those in conventional classroom settings. However, previous research has identified several challenges associated with these settings, such as ambiguity in the objectives and goals of segregated special education units, insufficient evaluations, and the exclusionary and stigmatising effects of such placements. Additionally, prior research emphasises the neuropsychiatric influence on schools' decision-making processes regarding the support requirements of diagnosed pupils, commonly referred to as the neuropsychiatric paradigm. Despite the intentions of, for example, school leaders and educational staff to develop inclusive learning environments in special educational settings, such endeavours may be hindered by a lack of conditions conducive to organisational learning. Factors impeding organisational learning can manifest as conflicting interests and divergent understandings of the purpose of special educational settings among educational staff and school leaders. This is problematic when diagnoses such as ADHD and autism serve as explanatory models for support needs, leading to placements in segregated special education units with potentially stigmatising and exclusionary consequences.

Therefore, the purpose of this thesis is to investigate and understand organisational learning in relation to segregated special education units designated for pupils diagnosed with ADHD and/or autism. Additionally, the thesis aims to problematise and critically examine how segregated special education units are understood by educational team members and school leaders. This thesis addresses the following research questions: What influencing factors, in the form of obstacles and prerequisites for organisational learning, emerge among team members and school leaders in segregated special education units intended for pupils diagnosed with ADHD and/or autism? and What significance do the diagnoses of ADHD and autism hold as influencing factors for the team members' and school leaders' understanding of segregated special education units? The thesis comprises four studies based on empirical data from team members and school leaders from three segregated special education units in a Swedish municipality. The empirical data includes semi-structured interviews (N=26), analysed using qualitative content and critical discourse analysis, framed by pragmatism and critical pragmatism. Additionally, models of organisational learning were utilised. The results indicate that unclear definitions of the segregated special education units, including their purpose and goals, inhibit organisational learning and complicate a shared understanding of the units. The findings underscore the importance of contextually understanding the obstacles and prerequisites for organisational learning. The diagnoses of ADHD and/or autism, framed within the neuropsychiatric paradigm, can be seen as a broader and overarching influencing factor. These factors have implications for the development of a holistic perspective and thus impact organisational learning.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2024. s. 146
Serie
Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, ISSN 0281-6768 ; 136
Nyckelord
organisational learning, special education, ADHD, autism, segregated special education units, neuropsychiatric paradigm
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-228604 (URN)978-91-8070-338-3 (ISBN)978-91-8070-339-0 (ISBN)
Disputation
2024-09-13, HUM.D.210, Humanisthuset, Petrus Laestadius väg, Umeå, 10:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2024-08-23 Skapad: 2024-08-19 Senast uppdaterad: 2024-08-20Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Utbildning & LärandeFulltext (pdf)

Person

Edin, Johan

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Edin, Johan
Av organisationen
Pedagogiska institutionen
I samma tidskrift
Utbildning och Lärande / Education and Learning
Pedagogik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 921 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf