Under de senaste decennierna har genomgripande samhälleliga och politiska förändringar inom många områden ägt rum. Ett sådant område är familjen som social, ekonomisk och instrumentell institution. Familjens villkor har radikalt förändrats i takt med att antalet skilsmässor har ökat och olika typer av äktenskapsliknande konstellationer har uppstått och fått ökad acceptans. Den traditionella familjen har därmed inte längre den status eller den betydelse som den historiskt har haft. Denna utveckling liksom alla andra typer av förändringar i ett samhälle lämnar spår i språket, eftersom människor måste kunna beskriva och tala om det som de iakttar i sin omgivning och på olika sätt behöver ta ställning till. Behovet att benämna nya företeelser leder till att nya ord bildas eller att ord som redan finns i språket genomgår betydelseförändringar av olika slag. Språket blir på så sätt en spegel av sin tid och bidrar till att belysa och förklara historiska skeenden.
De lexikologiska undersökningarna i denna volym har inspirerats av de spår som de ovan nämnda förändringarna inom familjeområdet har lämnat i språket. Bidragen representerar språken finska, ryska, svenska och tyska. Det gemensamma syftet har varit att kartlägga, beskriva och analysera de benämningar på familjen och dess medlemmar som har bildats inom respektive språkgemenskap och som används för att möjliggöra utbyte av tankar och åsikter om den förändrade familjen och dess villkor.