Detta rundabordssamtal riktar sig både till pedagogiskt ansvariga och till lärare som är intresserade av ovanstående fråga. Våra utbildningar och kurser utsätts för utvärderingar och prövningar utifrån olika kvalitetsaspekter. Allt oftare är det studenternas resultat snarare än processen som utvärderas. Samtidigt vet vi att kvaliteten i resultaten är starkt influerade av det som sker i studenternas lärprocesser, där undervisningen är en del. Undervisningen under en utbildning består av många olika kurser och kursmoment och lärare med skilda idéer om och intresse och engagemang för undervisningsfrågor, pedagogik och lärande. Vi kan ha gemensamma, väl utformade kursplaner och styrdokument som i teorin säger något om vad som ska uppnås, men oftast mindre om hur detta ska uppnås. För många lärare innebär vardagen i undervisningen ett stort mått av enskildhet. Undervisningen sker i enskildhet, bakom stängda dörrar, med begränsad insyn från kollegor och pedagogiskt ansvarig(a). Forskningen har sedan länge sina rutiner, praxis och vetenskapliga normer där det är tillåtet, eftersträvansvärt och ibland även ett krav att den enskilda forskaren lämnar ut sitt arbete för diskussion, bedömning och granskning. Enskilda forskares metoder och resultat diskuteras och utvärderas av kollegor i seminarier och granskas i reviewprocesser för tidskrifter och detta offentliga uppvisande av den enskildes arbete uppfattas som självklart och en del av forskarvardagen. Men, hur är det med att granska och utvärdera varandras undervisningsmetoder och resultat? Är det lika självklart? Hur vet vi vad som händer i praktiken, när lärare möter studenter i olika sammanhang? När och hur diskuterade vi senast varandras föreläsningsbilder, kursinstruktioner, tentamensfrågor och sätt att bemöta studenter? Det finns uppfattningar om att undervisning är lärarens enskilda angelägenhet. Hur hanterar vi det? Bör vi hantera det? Den pedagogiskt ansvariga kan inte vara med i alla studentmöten så hur kan den mångfacetterade undervisningen fångas upp och hur kan vi arbeta för hållbar kvalitet? I vilka sammanhang och hur kan vi diskutera (och vågar vi säga granska?) lärares vardagspraktik och arbete ur ett kvalitetsperspektiv? Inledningsvis hålls en kort reflektion kring temat och utifrån denna diskuterar vi sedan frågor kring begreppet kvalitet i förhållande till begreppen enskild angelägenhet och kollegialt ansvar. Syftet med rundabordssamtalet är att dela erfarenheter kring metoder och vardagspraktik som dels kan hjälpa pedagogiskt ansvariga att arbeta för hållbar kvalitet, dels kan ge lärare möjligheter att stödja varandra att upprätthålla kvalitet. Avslutningsvis vill vi föra en generell diskussion kring vilka drivkrafter som skulle få undervisningen att bli (mer) öppen och gemensam.