Inom skolan utgår vägledningsverksamheten ifrån samma styrdokument exempelvis Skollagen, Gymnasieförordningen och Skolverkets allmänna råd med kommenterer. Ändå uppstår det en otydlighet kring vilka arbetsuppgifter som vägledarna ska utföra och vad som styr vilka arbetsuppgifter som verkligen utförs i vägledarnas dagliga arbetet. Denna studie har undersökt rektorer och studie- och yrkesvägledares egna upplevelser gällande vad som styr vilka arbetsuppgifter som vägledarna utför och vilka möjligheter som de har att påverka arbetets innehåll.
Genom att använda tidigareforskning, egna erfarenheter och kvalitativa intervjuer, där urvalet består av två rektorer samt tre studie- och yrkesvägledare har resultatet tolkats och berabetats med hjälp av en analysmodell. Studiens resultat visade att det finns oklarheter kring utformadet av vilka arbetsuppgifter som bör prioriteras, att det finns olika förväntningar på vilka arbetsuppgifter som vägledaren ska utföra samt att resursbrist och arbetsmarknadens ökade kunskaps krav på individen leder till att behovet av vägledning ökar. Dessa faktorer bidrar till att vägledarna själva har svårt att styra över sin arbetssituation.
Detta trots att de anser att de har ett fritt och flexibelt arbete och att deras främsta kompetens är att ha vägledningssamtal med elever och informera elever kring deras studier och yrkeskarriärer. Vägledarna anser att ett sätt att utveckla verksamheten skulle vara att anställa fler vägledare då de anser att de inte hinner med sina arbetsuppgifter utifrån den kompetens som vägledarna besitter.