Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk
portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.
Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts.