Den här rapporten redovisar en extern utvärdering om hur specialistsjuksköterskeutbildning i ett pilotprojekt med enbart yrkesexamen och utökad klinisk träning värderades av studenter. Pilotprojektet innefattade de två inriktningarna anestesi och operation och genomfördes läsåret 2016/2017 vid Umeå universitet. När det gäller området specialistsjuksköterskeutbildning tycks dubbelexamen inom ett 60hp program, enligt vad som kan utläsas av Programrådet för sjuksköterskeprogram (2015), ha kunnat leda till sämre förutsättning att uppnå alla mål. PRS föreslår i pilotprojektet istället en yrkesexamen (60hp) följt av masterexamen (60hp).
Pilotprojektets upplägg skiljde sig från de ordinarie specialistsjuksköterskeutbildningarna genom utökad verksamhetsförlagd utbildning och mindre omfattande vetenskapligt fördjupningsarbete. Utvärderingens empiriska underlag insamlades både i en webbenkät och kvalitativa gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper. Enkät- och intervjufrågor rörde i huvudsak studenternas motiv för valet av aktuell pilotutbildning och reflektioner kring pilotprojektets examensmål i förhållande till yrkesutövning, framtida fördjupningsstudier och forskning. Enkätsvar lämnades av samtliga 23 registrerade studenter i pilotprojektets utbildningar. I intervjuerna deltog samtliga 20 studenter som slutförde utbildningarna inom ramen för pilotprojektet.
Det empiriska underlaget ger en tämligen entydig bild av att studenterna såg utökad klinisk träning som en plattform för vidareutveckling i yrkesverksamheten, förbättrade arbetsvillkor och förbättrad löneutveckling mm. I intervjuerna betonade flertalet att upplägget för enbart yrkesexamen utgjorde en grundläggande ekonomisk, social och tidsmässig förutsättning för att kunna genomföra och slutföra respektive specialistsjuksköterskeutbildning inom givna ramar. Enbart yrkesexamen uppfattades av flertalet inte som en begränsning i kommande yrkesliv eller hinder för ev. fortsatta studier på högre nivå, med undantag av ett fåtal och företrädesvis manliga studenter.
Med beaktande av pilotprojektets begränsade omfattning till ett läsår och med drygt ett 20-tal studenter som kursdeltagare, tyder enkätsvar och resonemang i fokusgrupper på stort intresse för en renodlad yrkesexamen bland flertalet deltagande sjuksköterskor, av båda könen och i olika åldrar. En renodlad yrkesexamen skulle kunna utgöra en förutsättning för andra verk-samma sjuksköterskor som tvekar att ta steget till specialistsjuksköterskeutbildning. En renodlad yrkesexamen skulle samtidigt kunna begränsa framtida karriärvägar, gällande både yrkesverksamhet i mer praktisk bemärkelse och fortsatt högre utbildning. När det gäller frågan dubbelexamina och dubbla examensmål i specialistsjuksköterskeutbildning som uppstått som ett "fenomen" i efterdyningarna av 2007 års Bolognareformen, vore det på sin plats att ytterligare problematisera fenomenet dubbelexamen på nationell nivå och ifrågasätta högskolesystemets åtskillnad mellan yrkesutbildningar och mer renodlade traditionella "akademiska" utbildningar, i linje med förslag av utredaren Lars Haikola.