SAMMANFATTNING

Bakgrund I Sverige stöds individens hälsa bl. a. genom undervisning i grundskolan, där målet är att varje elev ska få förståelse för livsstilens betydelse för hälsan. Enligt läroplanen ska undervisning samordnas så att eleverna kan uppfatta kunskaper som en helhet och rektor har ansvar att initiera ämnesövergripande kunskapsområden. Forskning kring ämnesövergripande arbeten och lärande visar att ett arbetssätt där eleven möter kunskap som en helhet kan ge eleven djupare kunskaper och även handlingskompetenser.

Syfte Undersökningens syfte var att studera förekomst och eventuella hinder för genomförande av ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa i svenska grundskolor.

Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie, genomförd med en webbaserad enkät våren 2014 riktad till lärare i hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi, kemi och fysik.

Resultat Ämnesövergripande arbeten inom kost och hälsa förekom i 40 % av skolorna och förekomsten var oberoende av årskurs, ämne och lärares kön. Största hindren för genomförande var tid till planering och schemaläggning och lärare i åk 7-9 upplevde schemaläggning som ett större hinder än lärare i de andra stadierna. Kvinnliga lärare upplevde tid till planering som ett större hinder än manliga lärare.

Slutsats Lärarna i studien upplevde tid till planering och schemaläggning som de största hindren för ämnesövergripande arbete. Att få fler skolor att arbeta ämnesövergripande kring kost och hälsa skulle kunna möjliggöras om lärares arbete kring administration och ordningsfrågor minskades och rektor fick förfoga över mer av lärarnas förtroende tid för organisering och planering. Genom att de ingående skolämnenas arbetssätt och gemensamma ämnesinnehåll har goda förutsättningar att integrera kost- och hälsokunskaper som en helhet, skulle det främja elevernas möjlighet att implementera goda handlingsrutiner för hållbara matvanor och öka förståelsen för livsstilens betydelse för hälsan.