Detta kapitel handlar om hur, med vilket innehåll och med vilka resurser en ny läroplan för förskolan iscensätts av kommunala tjänstemän i arbetet med rektorerna i en svensk kommun. Studien genomförs som en fallstudie med intervjuer och observationer. Genom ett policy enactmentperspektiv i enlighet med Braun, Ball, Maguire och Hoskins analyseras olika kontextuella dimensioner i studien: situerad, extern, professionell och materiell kontext. Resultatet visar värdet av att kunna använda en redan inarbetad organisation med regelbundna träffar med samtliga kommunala rektorer för förskolan. Förändringar i förskolans nya läroplan tas emot positivt av de kommunala tjänstemännen, och Skolverket framstår som den externa kontext som de visar stor tilltro till. Tjänstemännens egen professionserfarenhet från iscensättande av tidigare läroplaner ligger till grund för att de nu vill borga för likvärdighet mellan förskolor genom att ge samma information och material till samtliga rektorer. I detta arbete utgår de från arbetssätt och en del material som tillhandahålls av Skolverket. Det läroplansinnehåll som framför allt framställs som grundläggande och särskilt utmanande i studien är undervisning och förskollärares utökade pedagogiska ansvar. Genom ingående och praxisnära studier över tid bidrar detta kapitel till forskningsfältet i pedagogiskt arbete med kunskap om huvudmannanivån i förskolan.