Hållbarhet och hållbarhetsredovisning har blivit allt mer relevanta begrepp att förhålla sig till som företagare. Efterfrågan från intressenter och kraven på hållbarhetsredovisning har ökat kraftigt de senaste åren vilket får företagen som är mån om att tillgodose sina intressenters behov ofrånkomliga från att ställa ut en sådan. Men hållbarhetsredovisningen är inte frivillig för alla utan vissa är lagstadgade att utge en sådan som då krävs förhålla sig till vissa krav. Utöver att företag utfärdar en hållbarhetsrapport för att det är ett krav är det även många som använder denna icke finansiella rapport för att skapa legitimitet för företaget genom att använda sig av diverse legitimeringsstrategier. Tidigare studier finns på området men som har huvudfokus på vilka strategier som är applicerade av företagen när de drabbats av en större kris. Studier gjorda på hur företagen i en alldaglig kontext använder sig av legitimeringsstrategier saknas varav denna studie vill tillgodose detta behov och se hur företag genom bibehållande och reparerande strategier eftersträvar legitimitet. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka legitimeringsstrategier som företag använder sig utav i sina hållbarhetsrapporter samt om de skiljer sig åt mellan två olika branscher. Studien har tagit avstamp i en kvalitativ innehållsanalys för att förstå och jämföra hur företag har använt sig av olika legitimeringsstrategier för att bibehålla och reparera sin legitimitet. Studien grundar sig på tidigare teorier där strategier har identifierats och använts genom den abduktiva ansatsen för att slutligen kunna analysera och besvara studiens två forskningsfrågor. För att ta reda på svaren genomfördes en innehållsanalys av sex företag varav de tre med störst omsättning från generering av el branschen och från anläggning av vägar.
Resultaten visar på att det både finns likheter och skillnader branscherna emellan. De tre främst använda strategierna är använda i samma rangordning inom båda branscherna men det skiljer sig till vilket syfte som strategierna är använd för. Fokuset hos de olika branscherna var den största skillnaden, där elgenereringsbranschen hade större fokus på de sociala aspekterna medan väganläggningsbranschen koncentrerade sig mer på strategier menade för miljöaspekter.