Företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare för att visa enöppen och transparent bild av hur företagen hanterar sina sociala och miljömässigaansvarsområden. Fokus riktas mot hållbarhetsredovisningarna och den potentiellaanvändningen av dem som ett legitimerande verktyg. Det riktas kritik mot dagenshållbarhetsredovisningar och hur redovisningen av företagens hållbarhetsarbete kan ses som ettsätt för företagen att legitimera sin verksamhet gentemot sina intressenter genom att användalegitimitetsstrategier vid kommunikation av negativa aspekter. Det nya direktivet2022/2464/EU, CSRD, som träder i kraft år 2024 kommer innebära ökade krav påhållbarhetsredovisningens innehåll och granskning. Den förändring som CSRD innebärkravmässigt kan påverka företagens möjligheter till att använda sig av legitimitetsstrategier iframtiden.Syftet med denna studie är att analysera förekomsten av legitimitetsstrategier för attkommunicera negativa aspekter i svenska företags hållbarhetsredovisning samt hur det nyadirektivet 2022/2464/EU potentiellt kan påverka användningen av legitimitetsstrategier vidkommunikation av negativa aspekter.Då studien har sin utgångspunkt i Hahn och Lülfs (2014) legitimitetsstrategier bestårreferensramen av teorier som knyter an till studiens syfte och som kan bidra med en fördjupadförståelse för hur legitimitet, legitimitetsstrategier och hållbarhetsredovisning kopplas samman.Den teoretiska referensramen introduceras med en genomgång av intressentteorin,legitimitetsteorin, kommunikation- och legitimitetsstrategier vid hållbarhetsredovisning.Avslutningsvis presenteras en grundlig genomgång av Hahn och Lülfs (2014)legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativa aspekter i hållbarhetsredovisning.I studien har en innehållsanalys tillämpats på utvalda företags hållbarhetsredovisningar, det nyadirektivet CSRD samt de nya gemensamma standarderna ESRS. Studien har en deduktiv ansatsdär Hahn och Lülfs (2014) legitimitetsstrategier har varit grunden för studiens mätinstrumentoch datainsamling.Denna studie visar att legitimitetsstrategier används vid kommunikation av negativa aspekter isvenska företags hållbarhetsredovisning. Gällande CSRD kan två möjliga utfall ses som troligautifrån den kritik som uttalats mot hållbarhetsredovisning i kombination med intressent- ochlegitimitetsteorin. Antingen kommer företagen att anpassa hur de kommunicerar för att uppfyllade nya kraven CSRD innebär, vilket ökar risken för användning av legitimitetsstrategier. Detkan även leda till att nya legitimitetsstrategier uppkommer. Det andra utfallet innebär attföretagen problemfritt klarar av att tillämpa och anamma det nya direktivet vilket skulle bidratill en ökad kommunikation av relevant information som även kan minska användningen avlegitimitetsstrategier.