Umeå University's logo

Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrån såväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman som uppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändare av svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning och användning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sätt som elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna av informationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym. En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begrepp som rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett eller annat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hur deltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier. Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiska överväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematisk reflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kan betraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu använda former för samtyckesförfarande.