Umeå University's logo

Det övergripande syftet med denna narrativa kunskapsöversikt var att beskriva hur hälsorisker förknippade med arbete i kyla påverkas av ålder och sjukdom. En systematisk litteratursökning genomfördes i Medline, Embase och World of Science för perioden 1980–2023 med tre huvudsakliga block: kall miljö, arbete och riskbedömning. Sökningen resulterade i 6965 artiklar varav 277 granskades i sin helhet och 13 av dessa inkluderades i översikten över riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla. I tillägg till den systematiska litteratursökningen gjordes en fri sökning av vetenskaplig litteratur med fokus på åldrande och sjukdomar samt en genomgång av andra kunskapskällor.

Den systematiska litteratursökningen visade att det finns etablerade metoder för strukturerad riskbedömning av arbete i kyla även om arbetsmiljöerna kan se väldigt olika ut. De flesta rapporterar att både ålder och sjukdom kan påverka sårbarheten för kyla.

I den fria sökningen återfanns små experimentella studier som visar att sårbarheten för kyla ökar med åldern. Denna sårbarhet kan betingas av förändringar i värmeproduktion, isolerande förmåga, perifer vasoreglering samt temperaturdiskriminering.

Vad gäller hjärt-kärlsjukdom fanns vetenskapligt underlag för att exponering för kyla leder till högre blodtryck, både hos dem med och utan läkemedelsbehandling mot hypertoni. Personer med befintlig hjärt-kärlsjukdom uppvisar en lägre fysisk arbetsförmåga och en ökad sannolikhet att insjukna i akuta ischemiska hjärthändelser och arytmier vid exponering för kyla. Exponering för kyla förefaller även öka sannolikheten för stroke.

För obstruktiv lungsjukdom visade litteraturen att exponering för kyla kan öka symptombördan hos personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Särskilt exponering av ansiktet för kyla kan framkalla obstruktiva luftvägsbesvär. Det finns även vissa hållpunkter för att tidigare friska personer som exponeras för kyla kan insjukna i obstruktiva luftvägsbesvär.

Vad gäller diabetes fanns beskrivet att exponering för kyla kan leda till försämrad metabol kontroll, ökad risk för hypoglykemier, ökad benägenhet till hypotermi samt möjligen även ökad risk för lokala kylskador och onormal köldkänslighet.

För rörelseapparaten fanns studier som visade att arbete i kyla ökar sannolikheten att rapportera muskuloskeletala smärttillstånd. Arbete i kyla kan också öka sannolikheten att rapportera nervrelaterade besvär som ischias och karpaltunnelsyndrom.

Sammanfattningsvis finns vetenskapligt underlag för att arbete i kyla kan vara förknippat med ökade hälsorisker för personer i högre arbetsför ålder och med befintliga sjukdomar. Hur arbete i kyla påverkar arbetsförmågan och den fortsatta prognosen är mindre tydligt. I Sverige saknas enhetlig reglering av arbete i kyla utomhus. Det finns metoder för riskbedömning och riskhantering av arbete i kyla samt förslag på praktiska tillvägagångssätt för arbetare, arbetsgivare och företagshälsor. Bland identifierade kunskapsluckor kan nämnas hälsoeffekter av långvarig men låggradig yrkesexponering för kyla, könsskillnader, acklimatisering, exponerings-responssamband samt samverkande effekter av kyla tillsammans med andra exponeringar.