Trots att många sökande till juristutbildningen sorteras bort och att juristutbildningen är vägen till mångabetydelsefulla positioner i samhället, vet vi mycket lite om hur väl urvalssystemet för utbildningen fungerar. Attutvärdera antagningssystemet har blivit tilltagande angeläget om den ökade förekomsten av så kallade glädjebetyginneburit att kopplingen mellan gymnasiebetyg och förmåga att lyckas med högre studier sjunkit, vilket somliga påstår.I denna artikel analyserar vi empiriskt sambandet mellan gymnasiebetyg och studieresultat på juristutbildningensamt i vad mån antagningssystemet kan förbättras. Vi finner inga bevis för att gymnasiebetygens prediktiva effekt påstudieframgång på juristutbildningen har sjunkit sedan 2015. Vi finner dock att en sammanvägning av gymnasiebetygoch högskoleprovsresultat skulle resultera i ett mer träffsäkert antagningssystem.
Although many applicants to the law program are filtered out and the law program serves as a pathway to manyinfluential positions in society, we know very little about how well the selection system for the program functions.Evaluating the admissions system has become increasingly important if, as some have argued, the growing prevalenceof so-called grade inflation has weakened the link between secondary school grades and the ability to succeed inhigher education. In this article, we empirically analyze the relationship between secondary school grades andacademic performance in the law program, as well as the extent to which the admissions system could be improved.We find no evidence that the predictive power of secondary school grades for success in the law program has declinedsince 2015. However, we do find that a combined weighting of secondary school grades and university entrance examresults would result in a more accurate admissions system.