Umeå University's logo

While there is much research aiming to assess the determinants of welfare state attitudes, there are not many studies focussing on how human values influence attitude formation. This thesis explores the relationship between values and welfare state attitudes across national contexts. In doing so, it focuses on the moderating influence of contextual factors on the values-attitudes link.

In order to measure values properly, and to study their effects on welfare state attitudes, confirmatory factor analysis (CFA) and multi-group structural equation modelling (MGSEM) is used. These methods enable testing for measurement equivalence across groups, a prerequisite for comparing the effects of human values across countries. The individual-level data used in this thesis comes from the European Social Survey (ESS) between 2002-08.

The findings show that values can play an important role in welfare state attitude formation, but that the impact of values on attitudes differs considerably across national contexts. Several country-specific contextual factors such as the generosity of redistributive institutions, their framing and their distributive outcomes moderates the values-attitudes link. In more generous welfare states and where redistributive issues are more articulated in the political debate, the impact of, for instance, egalitarian values on redistributive attitudes is comparably strong. Moreover, in countries where lower social classes are more exposed to risks and lack resources to meet these risks, class differences in the values-attitudes link are greater. Finally, the results show that the particular values that underlie welfare state attitudes in Eastern Europe are fundamentally different to those in Western Europe.

The results imply that the impact of values on welfare state attitudes mainly depends on (i) whether people perceive welfare state institutions to have important consequences for the extent to which their values are attained, and (ii) the presence of competing motives. Hence, it is not necessarily the case that people who support the welfare state do so, for example, due to holding egalitarian values. In contrast to previous research, which has been quite unsuccessful in confirming direct relationships between institutions and attitudes, the results in this thesis suggest that there are indeed clear and consistent macro-micro relationships, but that these are more complex. Rather, it is in the interplay between values, attitudes and institutions that this relationship can be found. 

Forskningen kring välfärdsstatsattityder och dess determinanter är omfattande, men väldigt få studier intresserar sig för hur grundläggande mänskliga värderingar påverkar dessa attityder. Den här avhandlingen syftar till att fylla denna lucka genom att fokusera på relationen mellan värderingar och attityder till välfärdsstaten. Särskilt fokus har lagts på att utforska den modererande inverkan som kontextuella faktorer har på länken mellan värderingar och attityder i olika nationella kontexter. I den bemärkelsen syftar avhandlingen även att bidra till forskningen om hur institutioner och andra kontextuella faktorer är kopplade till formeringen av attityder, där man ännu inte lyckats hitta en tydligt framträdande relation mellan den nationella kontexten formeringen av attityder på individnivån.

För att kunna mäta värderingar på ett adekvat sätt, och för att kunna estimera och jämföra effekterna av värderingar på välfärdsstatsattityder i olika nationella kontexter, har konfirmatorisk faktoranalys (CFA) och strukturella ekvationsmodeller (MGSEM) använts. Dessa metoder tillåter testandet av ekvivalens med avseende på de mätinstrument som används, dvs. om måtten för värderingar har samma betydelse i olika grupper, vilket är en förutsättning för att kunna jämföra effekterna av värderingar i olika länder. Data på individnivå beträffande värderingar och attityder har hämtats från European Social Survey (ESS) från åren 2002-08. Dessutom har kontextdata hämtats från en rad olika källor.

Resultaten visar att värderingar kan spela en betydande roll i att forma attityder till välfärdsstaten, men samtidigt att värderingarnas inverkan varierar kraftigt mellan olika länder. Flera faktorer i den nationella kontexten, såsom graden av generositet i välfärdsstatssystemen, samt de välfärdsstatliga institutionernas diskursiva inramning och deras socioekonomiska utfall, modererar länken mellan värderingar och attityder. Exempelvis, jämlikhetsorienterade värderingar har större betydelse för attityder till välfärdsstaten i mer generösa välfärdsstater och där omfördelningspolitiska frågor i högre grad präglar den politiska debatten. Vidare finns det klasskillnader i kopplingen mellan värderingar och attityder, i bemärkelsen att de med lägre utbildning och mindre intellektuellt krävande arbeten i mindre utsträckning formar sina attityder baserat deras värderingar. Dessa klasskillnader är särskillt stora i länder där de lägre klasserna är särskilt riskutsatta samt i högre grad saknar resurser att möta dessa risker.

Medan värderingar har en betydande påverkan på generella attityder till välfärdsstaten i många länder så är länken mellan värderingar och stödet för specifika omfördelningsstategier svag eller icke existerande i de flesta länder som studerats. Slutligen så visar resultaten att de värderingar som ligger till grund för välfärdsstatsattityder i Östeuropeiska länder är fundamentalt annorlunda än de i Västeuropa. Jämlikhetsorienterade värderingar spelar en betydande roll i Västeuropeiska länder medan konservativa värderingar spelar en mer framträdande roll i Östeuropa.

Resultaten föreslår att relationen mellan värderingar och attityder till välfärdsstaten beror på (i) om människor upplever att välfärdsstatens institutioner har betydande konsekvenser för deras möjligheter att få sina värderingar realiserade, och (i) frånvaron eller närvaron av konkurrerande motiv. Därmed är det inte nödvändigtvis så att människor som är mer jämliksorienterade i sina värderingar även är mer positivt inställda till välfärdsstaten och omfördelning. Detta beror istället på kontextuella faktorer, såsom institutioner och deras utfall, och deras inverkan på länken mellan värderingar och attityder. I motsats till tidigare forskning, som haft svårt att hitta tydliga kopplingar mellan exempelvis institutioner och attityder, så visar resultaten i denna avhandling att finns tydliga kopplingar mellan makro- och mikronivån men att dessa inte är så okomplicerade och direkta som man tidigare trott. Istället verkar det vara i samspelet mellan värderingar, attityder och institutioner som denna relations kan hittas.