Rapporten baseras på ett uppdrag från Socialstyrelsen att undersöka implementeringen av de nationella rikt- linjerna för psykosociala insatser för personer med schizofreni. För att göra frågan mer greppbar valdes två av de insatser som beskrivs i riktlinjerna ut, Individual Placement and Support (IPS) och Assertive Community Treatment (ACT). Urvalet gjordes utifrån angelägenhetsgrad och modellernas kännetecken. IPS är en modell för att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning till lönearbete, genom ett individuellt anpassat stöd som sker integrerat med den psykiatriska behandlingen och direkt på reella arbetsplatser utan föregående träning. ACT är en uppsökande, intensiv och integrerad vård- och stödform riktad till personer med mycket stora och komplexa behov, där ett tvärprofessionellt team arbetar med hög tillgänglighet och ansvar för en rad olika insatser som samordnas och erbjuds inom teamet. Båda modellerna är utvecklade i Nordamerika och internationellt väletablerade med stark forskningsförankring. I riktlinjerna utmärks de båda av att erhålla prioritet 1, d.v.s. högsta möjliga angelägenhetsgrad. Modellerna utmärks vidare av en integrerad ansats. Både IPS och ACT innebär att samtidigt ge behandlingsinsatser och socialt och arbetslivsinriktat stöd genom en sammanhållen organisation. Det övergripande syftet har varit att undersöka i vilken omfattning och med vilka resultat som ACT och IPS kan implementeras i en svensk välfärdskontext, samt vilka omständigheter som haft betydelse för process och resultat. Av särskilt intresse har varit frågor om vilka implementationsfaktorer som har betydelse, vad som kännetecknar den svenska tillämpningen i förhållande till originalmodellerna, i vilken utsträckning de lokala försöken har omfattat den grupp av människor som modellerna utformats för och vilka förändringar som kan identifieras hos de individer som fått insatser. IPS studerades genom att följa 14 försöksverksamheter som fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen för att utveckla metoden. Här genomfördes intervjuer med nyckelpersoner och programtrohetsskattningar vid två tillfällen samt en individuppföljning där information samlades in fortlöpande. Därutöver genomfördes en fördjupningsstudie på tre orter. ACT studerades genom en fallstudie av en försöksverksamhet, där processen följdes över tid genom upprepade intervjuserier och programtrohetsskattningar samt genom en individuppföljning bestående både av intervjuer och information från socialtjänst- och sjukvårdsregister. Implementationsprocessen analyserades genom en modell som inkluderade faktorer på system-, organisations- och utförarnivå samt aspekter som rör fortlöpande stöd.