Umeå University's logo

Bakgrund: Unga personer med funktionsnedsättning, rörelsehinder i synnerhet, skattar lägre hälsa än andra. Ohälsan kommer dels av funktionsnedsättningen i sig men också av påverkbara orsaker som låg grad av fysisk aktivitet och diskriminering.

Syfte: Att utifrån ett rättvise- och genusperspektiv kartlägga hur de fysioterapeutiska interventionerna samt fysisk aktivitet fördelas för barn upp till 18 år med Cerebral Pares (CP) i de fem norra landstingen i Sverige 2013 utifrån grovmotorisk funktionsnivå och ålder. Syftet var också att undersöka samband mellan behandlingar som Botulinumtoxin (botox), spasticitetsreducerande medicinering, operationer och ortoser och mängden fysioterapi och fysisk aktivitet.

Metod: Studien är en registerstudie utifrån ett nationellt kvalitetsregister, CPUP. Data innefattande 313 barn 0-18 år med CP från de fem nordliga länen i Sverige år 2013. Studien behandlar den första mätningen för året i de fall flera gjorts.

Resultat:  Inom tre landsting fick pojkarna fler eller mer frekventa fysioterapeutiska interventioner. Skillnader mellan landsting sågs gällande om, hur ofta och i vilket syfte fysioterpeutiska interventioner givits (p>0,001). Fysioterapeuten (FT) medverkade oftare för barn med lägre grovmotorisk funktionsnivå och oftare för barn som inte hade fysisk fritidsaktivitet. Barn med lägre funktionsnivå deltog i lägre grad i fritidsaktivitet (p>0,001). Pojkar deltog i högre grad i skolidrott jmf med flickor (p=0,028). Det fanns samband mellan övriga behandlingar och fysioterapeutiska interventioner samt närvaro av FT.

Slutsats: Förliggande studie tyder på skillnader i fysioterapeutiska insatser avseende på kön och landstingstillhörighet. Det fanns samband mellan grovmotorisk nivå och deltagande i fysisk fritidsaktivitet samt mellan kön deltagandet i skolidrott.