Umeå universitets logga

Sammanfattning:Syfte: Att beskriva bildterapeuters erfarenheter av att arbeta behandlande med personer med självskadebeteende.Metod: Fem kvalitativa intervjuer med bildterapeuter analyserades genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys med syfte att lyfta fram variationer och likheter ur materialet. Urvalet skedde via bekvämlighetsurval, snöbollsurval och självselektion.Resultat: Bildterapeuternas erfarenheter av att behandla personer med självskadebeteende handlar om: - relationen mellan personen i behandling och bilden; att få utlopp för känslor och tankar samt att skapa förståelse, - relationen mellan personen i behandling och bildterapeuten; att arbeta med följsamhet, hitta en lagom nivå för behandlingsarbetet, att arbeta med nyansering, att hitta alternativa sätt att förhålla sig till självskadandet och att processen kräver samarbete, - förhållningssättet till behandlingens ramverk; att skapa trygghet genom ramar, att ha ett öppet och bekräftande förhållningssätt, att utforma meningsfulla teman, att förhålla sig till materialet och att arbeta med grupp,- förhållningssättet till övergripande faktorer; att hitta lämpliga gränser i samverkan med andra, att ha en mångsidig yrkesroll och att det är en utmanande problematik att arbeta med.Slutsats: Bildterapi ger personen en möjlighet till självbehandling. Bildterapeuterna behöver hålla en balans mellan att arbeta följsamt och att styra behandlingen för att hjälpa personen. De behöver också hålla en balans mellan formella krav och behandlingsprocessen. Det krävs en tillit till behandlingsmetoden för att använda bild även i krisskeden. Kollegor och anhöriga runt om kan vara viktiga för avlastning men kan också behöva begränsas i sin insyn i behandlingsprocessen. Det är ett svårt arbete där bilden kan underlätta.