Umeå universitets logga

I takt med den alltmer ökade globaliseringen och svenska företag som intar internationella marknader har även riskerna för valutaexponeringar ökat. Företag som har in- och utgående transaktioner i utländsk valuta utsätts för transaktionsexponeringar då växelkurserna kan fluktuera i ogynnsam riktning mellan tidpunkten avtalet ingås tills att det ska regleras. Detta har lett till ett ökat behov av att använda sig av olika typer av valutaderivat för att skydda sig mot dessa fluktuationer. Däremot kan användningen av derivat leda till en valutakursvinst- eller förlust, då den låsta kursen kan vara högre eller lägre än den faktiska kursen. 

Denna studie undersöker huruvida det lönar sig för svenska internationella företag att använda sig av valutaderivat i form av valutaterminer, det vill säga att terminssäkringen genererar en valutakursvinst. Vidare undersöker studien om det finns stadier i det makroekonomiska klimatet där behovet av att valutasäkra är större, för att på så vis kunna ge vägledning till de företag med begränsade kunskaper kring ämnet. De makrofaktorer som har inkluderats i studien är Sveriges BNP, inflation och konjunkturcykel. Då riskexponeringen mot olika typer av valutor skiljer sig åt har även transaktionsspecifika egenskaper inkluderats i studien för att på så vis undersöka huruvida olika typer av transaktioner har ett större behov av att säkras än andra. Vår intention med studien är således att bidra med kunskap till svenska internationella företag kring när och hur en valutasäkring anses nödvändig för att undvika förluster i framtida kassaflöden på grund av valutakursförluster. Då tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar effektiviteten hos derivaten kan anses som bristfällig anser vi att studiens resultat öppnar upp för ytterligare forskning kring ämnet. 

Valutaterminerna testades i samband med historisk data på växelkurser och makrofaktorer under åren 2002-2022. Sammanlagt testades 729 transaktioner vilket inkluderade terminer på valutorna euro, brittiska pund och US dollar, med löptiderna tre, sex och 12 månader. Studiens empiriska resultat indikerar att det generellt sett lönar sig för svenska företag att använda sig av valutaterminer på utgående transaktioner i utländsk valuta och att sannolikheten för att terminerna visar sig lönsamma har ett visst samband med i vilket stadie konjunkturen befinner sig i. Vidare fann studiens resultat att behovet av valutasäkringar mot valutorna euro och brittiska pund är större än mot US dollar. 

Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens makromiljö påverkar effektiviteten hos valutaderivaten. Eftersom makromiljön är något som påverkar företagens förutsättningar på kort och lång sikt är det av vikt att ha insikt kring vilka faktorer som påverkar vad, så att företagen kan agera utefter det. Tidigare forskning har primärt fokuserat på företagsspecifika faktorer kring användandet av valutaderivat, varpå vi anser att vår studie öppnar upp för en ny infallsvinkel till forskningsområdet.