Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Needs and expectations of nurse-led digital support among parents of children in child health care
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.ORCID-id: 0009-0000-9580-2310
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.ORCID-id: 0000-0001-5191-4599
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.ORCID-id: 0000-0003-1543-6512
2023 (Engelska)Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Submitted
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
John Wiley & Sons, 2023.
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-215112OAI: oai:DiVA.org:umu-215112DiVA, id: diva2:1803506
Tillgänglig från: 2023-10-09 Skapad: 2023-10-09 Senast uppdaterad: 2024-03-22
Ingår i avhandling
1. Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Barnhälsovårdens förändrade roller och behov av digital utveckling
2023 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Child health care - changed roles and needs of digital development
Abstract [sv]

Bakgrund: Den svenska barnhälsovården är frivillig och kostnadsfri, och de flesta svenska familjer följer programmet. Den är dock inte jämlikt fördelad över landet och kan därför behöva utvecklas med fler digitala element och bli mer familjefokuserad. Många, särskilt kvinnor, beskrivs behöva mycket stöd under övergången till föräldraskap och uppskattar professionell hjälp för att hantera känslomässig och psykosocial stress. Familjefokuserad omvårdnad ligger till grund för omvårdnadspraktiker inom barnhälsovården, vilket innebär att specialistsjuksköterskan skapar vård tillsammans med familjen och tar vara på alla kompetenser på bästa sätt. Att involvera föräldrarna i utvecklingen av barnhälsovården är därmed av yttersta vikt.

Syfte: Det övergripande syftet var att utröna hur föräldrar och Barnavårdscentralensspecialistsjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) uppfattar och använder Internet som en källa för hälsokompetens, samt att utvärdera effekten av en digital pilotinterventionutvecklad i samarbete med föräldrar med målet att minska föräldrastress, öka hälsolitteracitet och tillfredsställelse med barnavårdscentralen (BVC).

Metoder: Kvalitativa (I, III), mixade (II) och kvantitativa (IV) metoder baserade på intervjudata, gruppdiskussioner och frågeformulär användes i de fyra studierna som syftade till att; I) beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter och åsikter om föräldrars internetanvändning, II) beskriva hälso- och barnutvecklingsrelaterade sökmönster på internet hos föräldrar till friska barn och hur informationen användes i kontakter med barnhälsovården (BHV), III) beskriva föräldrars behov och förväntningar på digitalt stöd i samband med barnhälsovård, och slutligen IV) utvärdera effekten av en digital pilotintervention riktad till föräldrar, avseende föräldrars stress och eHälsolitteracitet. Kvalitativa data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvantitativa data med beskrivande och jämförande statistiska metoder.

Resultat: Studie I visade att föräldrars internetanvändning påverkade BVC-sjuksköterskors arbete på olika sätt. Internet ansågs underlätta vård, tillgång och tillhandahållande men kunde också komplicera den professionella rollen och prestationen, vilket innebar att de upplevde ett imperativ för en förändrad roll som BVC-sjuksköterskor. I studie II framkom att föräldrar i mycket hög grad sökte på Internet efter hälsorelaterade ämnen, och resultaten belyser också frågan om svårigheterna att bedöma källornas pålitlighet. Studien visade också att Internet kunde stärka föräldrarna med ny kunskap och stödja deras förmåga till egenvård, men att denna kunskap å andra sidan också oroade dem och gjorde dem osäkra i sin föräldraroll. Studie III, som rapporterade om föräldrars behov av och förväntningar på digitalt stöd, visade att de ville bli mer självständiga i sitt föräldraskap men fortfarande behövde stöd och meningsfulla relationer. Viktiga aspekter, förutom förbättrad tillgänglighet som efterfrågades var ökad tillit långsiktiga relationer och stärkt oberoende. Studie IV visade att den digitalasupport-intervention inte gav de effekter på föräldrastress och e-hälsolitteracitet som förväntades, även om tendenser kunde identifieras. Detta ansågs främst bero på en alltför kort genomförandeperiod med alltför få deltagare, då det visades att endast en femtedel av familjerna i interventionsgruppen använde supporten, resten tycktes intebehöva den eller hade kanske ännu inte upptäckt nyttan av den.

Slutsats: Den digitala eran utmanar både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Digitalt stöd som utvecklas tillsammans, dvs där BVC-sjuksköterskor och föräldrar i samarbete kommer överens om hur, när och om vilka ämnen denna typ av stöd och kommunikation ska omfatta, kan dock upplevas som meningsfullt. Ett genomförande i större omfattningskulle öka tillgängligheten, samtidigt stärka föräldrarnas egenmakt och leda till mer långsiktiga relationer med andra föräldrar. Implementerat klokt bland fler deltagare och över längre perioder är det möjligt att den digitala supporten också kan ha mer positiva effekter på tillfredsställelse med BHV samt på minskad föräldrastress och ökad eHälsolitteracitet.

Abstract [en]

Background: Swedish child health care is voluntary and cost-free, and 99% of Swedish families follow the program. However, it is not equally distributed across the country and therefore needs to be developed to include more digital elements and become more family focused. Many, particularly women, need much support during the transition to parenthood and appreciate professional help to manage emotional and psychosocial stress. Family-focused care is the assumption underlying nursing practice within child health care, which means to co-create care with the family, making the most of all competencies. Involving parents in child health care development is therefore of utmost importance.

Aim: The general aim was to examine how parents and child health nurses apprehend and use the Internet as a source for improved health competence, further, to evaluate the effects of a digital pilot intervention developed together with parents to reduce parental stress, improve eHealth literacy and satisfaction with child health care.

Methods: Qualitative (I, III), mixed (II), and quantitative (IV) methods based on interview data, group discussions and questionnaires were used in the four studies that aimed to; I) describe child health nurses’ experiences and opinions of parent Internet use, II) describe health and child development related Internet search patterns of parents of healthy children and, how the information was used in contacts with child health care, III) describe parents’ needs and expectations of digital support in the context of child health care, and lastly IV) evaluate the effects of a digital pilot intervention directed to parents, concerning parental stress and eHealth literacy. Qualitative data were analyzedusing qualitative content analysis and quantitative data with descriptive and comparative statistical methods.

Results: Study I showed that parents’ Internet use influenced child health nurses’ work in various ways. Internet was seen as facilitating care, access, and provision but also complicated their professional role and performance, which implied that they experienced an imperative for a changing role as child health nurses. In study II, it was shown that parents, to a very high degree, searched the Internet for health-related topics, and the results also highlighted the problem of determining the trustworthiness of sources. The study also indicated that the Internet could strengthen parents with new knowledge and support their self-care capacity. However, on the other hand, this knowledge also worried them, making them insecure in their parental role. Study III, reporting on parents' needs and expectations of digital support, showed that they wished to become empowered in parenthood but still needed support and meaningful relationships. Important aspects, besides improved accessibility that were requested were improved parental confidence, longer-term relationships and strengthened independence. Study IV, which evaluated the effects of a pilot intervention,demonstrated limited effects on parental stress and e-Health literacy, even if tendencies were identified. This was mainly seen as related to a short intervention periodwith too few participants since only a fifth of the families in the intervention group used the intervention. The others did not need it or maybe had not discovered its benefits yet.

Conclusion: The digital era challenges both parents and child health nurses. However, digital support developed together, where child health nurses and parents in collaboration agree on how, when and regarding which topics this kind of support and communication should embrace could be experienced as meaningful. It would probably increase accessibility and parental empowerment and lead to longer-term relationships with other parents. Implemented wisely in larger samples and over more extended periods will probably also in a higher degree improve satisfaction with child health care, eHealth literacy and parental stress.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå Universitet, 2023. s. 60
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 2257
Nyckelord
Child health care, digital support, eHealth, eHealth literacy, health literacy, family-focused care, nursing, parents, parental stress, satisfaction, self-care, Barnhälsovård, digital support, egenvård, e-Hälsa, eHälsolitteracitet, familjefokuserad omvårdnad, föräldrar, föräldrastress, hälsolitteracitet, tillfredsställelse
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Forskningsämne
omvårdnadsforskning med samhällsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-215068 (URN)978-91-8070-158-7 (ISBN)978-91-8070-159-4 (ISBN)
Disputation
2023-11-03, Ankarets Aula, Hälsocentralen Ankaret, Örnsköldsvik, Örnsköldsvik, 13:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2023-10-13 Skapad: 2023-10-09 Senast uppdaterad: 2024-03-22Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Valan, LothaIsaksson, UlfHörnsten, Åsa

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Valan, LothaIsaksson, UlfHörnsten, Åsa
Av organisationen
Institutionen för omvårdnad
I samma tidskrift
Child Care Health and Development
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 102 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf