Umeå universitets logga

Background:

Delirium is common in older people undergoing cardiac surgery. Delirium is an acute or subacute neuro-psychiatric syndrome, characterized by a change in cognition, disturbances in consciousness; it fluctuates, develops over a short period of time and always has an underlying cause. It is associated with a disturbance in psychomotor activity, and is classified according to different clinical profiles such as hypoactive, hyperactive and mixed delirium. Delirium after cardiac surgery is not harmless, it increases the risk of complications such as prolonged stay in hospital, falls, reduced quality of life, reduced cognitive function and increased mortality.

Aim:

The overall aim of this thesis was to investigate postoperative delirium in older people undergoing cardiac surgery with Cardiopulmonary Bypass (CPB), focusing on risk factors, dementia and patients’ experiences; and to evaluate an assessment for screening delirium.

Methods:

This thesis compromises four studies. All participants (n=142) were scheduled for cardiac surgery with use of CPB at the Cardiothoracic Surgery Department, Heart Centre, Umeå University Hospital, Sweden, between February and October 2009. Six structured interviews were conducted preoperatively, day one and day four postoperatively, and in home visits, one, three and five years after surgery (2010, 2012 and 2014). The assessment scales used in Studies I, II and IV were: the Mini-Mental State Examination (MMSE) for cognition, the Organic Brain Syndrome Scale (OBS) for delirium, Geriatric Depression Scale 15 (GDS-15) for depression, Katz staircase with Activities of Daily Living (ADL) for participants’ functional status and the Numerical Rating Scale (NRS) for pain. During the hospital stay, nursing staff used the Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) to assess delirium. Semi-structured interviews were also carried out (III) in the one-year follow up. Delirium, dementia and depression were diagnosed according to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV TR).

Results:

Out of 142 participants 54.9% (78/142) developed delirium after cardiac surgery (I). Independent risk factors, predisposing and precipitating, associated with delirium were: age, diabetes, gastritis/peptic ulcer, volume load during operation, longer time on ventilator in intensive care, increased temperature and plasma sodium concentration in the intensive care unit. Out of 114 participants thirty (26.3%) developed dementia within the five years of follow-up. It was shown that a lower preoperative MMSE score and postoperative delirium were factors independently associated with development of dementia (II). One year after cardiac surgery, participants diagnosed with postoperative delirium described in detail feelings of extreme vulnerability and frailty. Despite this, the participants were grateful for the care they had received (III). Hypoactive was the most common symptom profile for delirium. The Swedish version of Nu-DESC showed high sensitivity in detecting hyperactive delirium, but low sensitivity in detecting hypoactive delirium (IV).

Conclusion:

Delirium was common among older patients undergoing cardiac surgery. Both predisposing and precipitating factors contributed to postoperative delirium. Preventive strategies should be considered in future randomized studies. It might also be suggested that cognitive function should be screened for preoperatively and patients who develop delirium should be followed up to enable early detection of symptoms of dementia. Whether prevention of postoperative delirium can reduce the risk of future dementia remains to be studied. To minimise unnecessary suffering, patients and next of kin should be informed about and prepared for the risk of delirium developing during hospitalization. The Swedish version of Nu-DESC should be combined with cognitive testing to improve detection of hypoactive delirium, but further research is needed. Healthcare professionals need knowledge concerning postoperative delirium in order to prevent, detect and treat delirium so as to avoid and relieve the suffering it might cause.

Akut förvirringstillstånd (delirium) hos äldre personer som genomgått hjärtkirurgi –riskfaktorer, demens, patienternas erfarenheter och skattningsinstrument.

Bakgrund:

Delirium är vanligt hos äldre personer som genomgår hjärtkirurgi. Delirium är ett akut eller subakut neuropsykiatriskt syndrom, som kännetecknas av förändrad kognitiv förmåga samt en förändad medvetande nivå. Delirium utvecklas under en kort tidsperiod, tenderar att fluktuera och har alltid en bakomliggande orsak. Delirium kan klassificeras som hypoaktivt, hyperaktivt eller en blandform av båda dessa. Delirium efter hjärtkirurgi kan öka risken för andra komplikationer som tillexempel; förlängd vårdtid, fall, försämrad livskvalité, nedsatt kognitiv förmåga samt mortalitet.

Syfte:

Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka postoperativt delirium bland äldre personer som genomgått hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin med fokus på riskfaktorer, demens, patienters erfarenheter samt utvärdering av skattningsinstrument för delirium

Metod:

Denna avhandling består av fyra studier. Alla deltagare (n = 142) genomgick rutinmässig hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin vid Thoraxkirurgiska kliniken, Hjärtcentrum, Umeå Universitetssjukhus, mellan februari till oktober 2009. Sex intervjuer genomfördes; preoperativt, dag ett och dag fyra postoperativt, samt vid hembesök ett, tre och fem år efter operationen (2010, 2012 och 2015). Skattningsinstrument som användes i studie I, II och IV var; The Mini-Mental Test (MMSE) för kognition, The Organic Brain Syndrome Scale (OBS) för delirium, Geriatric Depression Scale (GDS-15) för depression, Katz ADL trappa-Katz-index aktiviteter för dagliga livet och Numerisk Rating Scale (NRS) för smärta. Under vårdtiden använde vårdpersonalen Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) tre gånger dagligen för att skatta delirium. Nu-DESC jämfördes med en sammanvägning av MMSE och OBS-skalan. Vid uppföljningen år 2010 genomfördes dessutom semistrukturerade intervjuer. Delirium, demens och depression diagnostiserades enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR).

Resultat:

Studie I visade att 54.9% (78/142) av patienterna utvecklade delirium efter hjärtkirurgi. Oberoende riskfaktorer (bakomliggande och utlösande) för delirium var; ålder, diabetes, gastrit/magsår, volymbelastning under operation samt respiratortid, förhöjd kroppstemperatur och förhöjd natriumkoncentration i plasma på intensivvårds avdelning. Studie II visade att 26.3% (30/114) av deltagarna utvecklade demens under en femårs uppföljning. En nedsatt preoperativ kognitiv förmåga (indikerad av lägre MMSE-poäng) och förekomsten av postoperativ delirium var faktorer som ökade risken för att utveckla demens. Ett år efter operation kunde deltagarna som diagnostiserats med postoperativt delirium i detalj beskriva sin sårbarhet och skörhet under vårdtiden. Deltagarna beskrev också sin tacksamhet över den vård de fått (Studie III). Den vanligaste formen var hypoaktivt delirium. Den svenska versionen av Nu-DESC kunde upptäcka hyperaktivt men inte hypoaktivt delirium (Studie IV).

Slutsats:

Delirium var vanligt bland äldre patienter som genomgått hjärtkirurgi. Både bakomliggande och utlösande faktorer utgjorde ökad risk för att utveckla postoperativt delirium. Förebyggande strategier bör övervägas i framtida randomiserade studier. Kognitiv funktion bör skattas preoperativt och patienter bör skattas för delirium under vårdtiden och följas upp efter hemgång för att upptäcka tidiga demenssymtom. Huruvida förebyggandet av postoperativt delirium kan minska risken för demens senare återstår att studeras. För att minska onödigt lidande bör patienter och anhöriga bli informerade och förberedda på risken att utveckla delirium under vårdtiden. Den svenska versionen av Nu-DESC behöver förmodligen kombineras med ett kognitiv test för att upptäcka hypoaktivt delirium. För att lindra det lidande som syndromet kan orsaka behöver vårdpersonal fördjupad kunskap i syfte att förebygga, upptäcka och behandla postoperativt delirium.