Umeå University's logo

Background: Despite lack of evidence, there is a common notion that diseases are brought along with migrants, and thus a threat to people in the host country. In Sweden asylum seekers are to be offered a health assessment (HA), but national statistics show that the coverage is less than 50%. It has been assumed that asylum seekers do not want to attend, but this research data instead indicate structural barriers.

Objectives: To explore to what extent the Swedish healthcare system provides optimal conditions for asylum seekers to access the HA and how the HA could meet their own perceived health needs, as well as society’s demand on detecting contagious diseases, from a public health perspective.

Methods: This research project adopted a mixed method approach. A quantitative cross-sectional design was applied where different questionnaires were used, targeting administrators and healthcare professionals as well as former asylum seekers. In addition a qualitative, interpretative and descriptive research approach was applied, guided by grounded theory. Individual interviews were carried out among former asylum seekers.

Results: This research revealed that there is no coherent national system for the HAs on asylum seekers in Sweden. The structures, organizations, procedures and outcomes vary significantly between the 21 counties, and the reasons for the low coverage seemed multifold. The former asylum seekers stated feelings of ambiguity and mistrust due to lack of information on the purpose of the HA and how it might influence their asylum application. Poor communication was identified as one of several barriers to access healthcare. The attitude was positive to the HA as such, but it was considered to be just a communicable disease control, without focus on their own perceived health needs, thus an imbalance between control and care.

Conclusions: Although being an important contribution, the HA does not suffice to fulfill the right to health of asylum seekers, due to shortcomings regarding accessibility and acceptability of the information, procedures and services that it includes.

Bakgrund: Trots avsaknad av fakta så finns en föreställning om att migranter för med sig sjukdomar som utgör ett hot för personer i värdlandet. I Sverige ska asylsökande erbjudas en hälsoundersökning (HU), men nationell statistik visar på en genomförandegrad av mindre än 50 procent. Det har antagits att asylsökande inte vill delta, men resultat från denna forskning indikerar istället på strukturella hinder.

Syfte: Att utforska i vilken utsträckning det svenska hälsosystemet erbjuder optimala förutsättningar till asylsökande att få tillgång till en HU och hur HU kan möta den asylsökandes upplevda hälsobehov, liksom kravet på att upptäcka smittsamma sjukdomar, utifrån ett folkhälsoperspektiv.

Metod: I detta forskningsprojekt har olika forskningsmetoder använts. En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades där olika frågeformulär användes till administratörer och vårdpersonal samt till före detta asylsökande. Vidare användes en kvalitativ design med tolkande och beskrivande forskningsansats enligt ”grounded theory”. Individuella intervjuer genomfördes bland före detta asylsökande.

Resultat: Forskningsresultaten visar på avsaknad av ett sammanhängande nationellt system för genomförande av HU av asylsökande i Sverige. Struktur, rutiner, uppföljning och resultat varierar avsevärt mellan de 21 landstingen, och skälen till den låga genomförandegraden förefaller vara mångsidig. Deltagarna uttryckte ambivalens och misstro eftersom de saknade information om syftet med HU och hur resultatet skulle kunna påverka deras asylansökan. Bristfällig kommunikation visade sig vara ett av flera hinder för att ta del av vård. Att bli erbjuden en HU uppfattades positivt, men fokus sades bara var på smittsamma sjukdomar och inte på den ohälsa man själv upplevde. Således fanns en obalans mellan kontroll av smittor och upplevda vårdbehov.

Slutsatser: Även om HU ansågs betydelsefull, visar resultaten på att den inte påtagligt bidrar till att förverkliga asylsökandes rätt till hälsa, på grund av hinder och bristande tillgänglighet och acceptans av information och genomförandet av HU.