Syfte/mål: Syftet med avhandlingen har varit att söka kunskap om vad som formar gestaltningen av slöjdämnet utifrån hur ämnet tar sig uttryck i aktuell kursplans formuleringar och i textillärares uppfattningar om undervisning och ämnets innehåll och former.
Metod: Med grund i forskarens förförståelse har en hermeneutisk forskningsprocess utformats och utvecklats. Studien omfattar 17 intervjuer med verksamma textillärare. Genom upprepad läsning formades övergripande teman.
Teoretisk inramning: För ett övergripande perspektiv användes en ramfaktormodell med tre policynivåer: formuleringsnivå, transformeringsnivå och genomförandenivå. För ett praktiknära perspektiv användes didaktisk teori med fokus på ämnesdidaktisk analys av studiens empiri. Modeller för didaktiskt tänkande ligger till grund för analys av hur de intervjuade lärarnas uppfattningar påverkar utformningen av slöjdämnet.
Slutsatser: Två nivåer av didaktiskt tänkande angående textillärarnas uppfattningar om syfte, innehåll, undervisning och bedömning framkom i resultatanalysen. Nivåerna formar två ämneskonceptioner angående slöjdämnet, en kursplanenära tolkning utgående från kunskapskraven och en tolkning närmare kunskapsområdet slöjd. Lärarna ansluter till en av dessa eller rör sig mellan dem i olika faser av didaktisk planering och reflektion. Ämneskonceptionerna bidrar till gestaltningen av ämnet som resultatorienterat eller traditionsbundet. Ökat fokus på resultat kan leda till en förändring av ämnesinnehållet.
Relevans för pedagogiskt arbete: Problemområdet bygger på forskarens erfarenheter och förförståelse och härstammar därmed i skolans praktik. Studien omfattar slöjdlärares beskrivningar av uppfattningar och praktisk yrkesverksamhet, därmed får resultaten betydelse för förståelse av slöjdämnet och dess plats i skolkontext och samhälle.
Tema Skolutveckling och lärande.