Vi berättar om kursen Statistisk kommunikation (7.5 hp) som sedan tre år ges på Statistikerprogrammets andra termin. Vi tror att stora delar av kursens innehåll och upplägg kan överföras till andra discipliner än statistik och vill därför sprida våra erfarenheter av att ge denna kurs. Vår pedagogiska tanke bakom kursen är att kommunikationsförmåga kräver övning och mängdträning. Det är inte en förmåga man endast läser sig till.
Kursen har få träffar med hög grad av deltagaraktivitet. Vi lägger större delen av lärartiden på att ge studenterna individuell feedback på texter och muntliga presentationer. I kursutvecklingsstadiet ägnades mycket tid till att komma på och utveckla övningar och examinationsuppgifter som tränar kommunikation generellt men samtidigt är tydligt kopplade till vårt ämne. En ansträngning gjordes också för att formulera bedömningskriterier till examinationsuppgifter.
Mellan träffarna aktiveras studenterna med litteratur, filmer samt egna övningar. Det innebär att lärplattformens struktur och utformning är central för kursen. Kurslitteraturen utgörs av Klepke och Rydell (2014) och Lindstedt (2015) samt kompletterande artiklar inom ämnet statistik. Studenterna hänvisas också till universitetsbibliotekets onlineresurser. Därutöver använder vi oss exempelvis av Umeå universitets pressmeddelanden om doktorsavhandlingar i statistik.
Examinationen på kursen består av fyra examinationsuppgifter som studenterna arbetar med löpande under kursen. Två av examinationsuppgifterna görs i små grupper/par, en enskilt och en i grupp om 4-5 personer. Även de examinationsuppgifterna som görs i grupp har individuella inslag. Kursens examinerar bl.a. studenternas muntliga och skriftliga kommunikationsförmåga, både av akademisk och populärvetenskaplig karaktär inom ämnet, samarbetsförmåga, förmåga att ge och ta feedback samt förmåga till visualisering av data. Det senare är, för en statistiker, en viktig aspekt av kommunikation.
Studenterna har generellt varit nöjda med kursen och i synnerhet lyft fram omfattningen av den feedback de fått. De har också uppskattat att vi har ställt tydliga krav på deras texter, att de måste uppfylla de kriterier som vi satt upp för att bli godkända. Studenterna uttrycker att de tidigare, trots uttalade krav, oftast kommit undan med sämre kvalitet bara de "gjort statistiken rätt". De har, under kursens gång, även lyft fram att de uppskattar att få öva (t.ex. muntlig presentation) utan att bli examinerade.
Kursen gavs först på halvfart men det senaste gången som helfartskurs. De två första åren hade vi problem med närvaron på lektionerna. Det skapade problem då de planerade lektionsaktiviteterna blev av sämre kvalitet för de studenter som närvarade. Att ge kursen på helfart verkar delvis ha löst detta problem.
Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2019. p. 24-24