Högskoleprovet är ett urvalsinstrument i antagningen till universitets- och högskolestudier i Sverige. Tanken med provet är att det ska fungera som ett alternativ för den som är behörig till högre utbildning men som inte har tillräckligt konkurrenskraftiga gymnasiebetyg, och därigenom fungera somen andra chans till högre utbildning när det är konkurrens om studieplatserna. Provet är frivilligt och öppet för alla, och det finns ingen gräns för hur många gånger provet kan tas. Ett provresultat är giltigt i fem åroch om en person har tagit provet flera gånger räknas det bästa resultatet. Provets popularitet varierar, och påverkas av vad som händer inom gymnasieskolan, hur det ser ut på arbetsmarknaden och söktrycket till högre utbildning. Detta gör att antal provtagare och vilka som tar provet skiljer sig åt mellan provtillfällen. Syftet med denna rapport är att beskriva provtagargrupperna våren och hösten 2019 med avseende på sammansättning och resultat. Resultaten presenteras för provtagarna, även uppdelat utifrån kön, ålder och utbildning. I rapporten beskrivs också normeringen av provresultaten och utfallet av normeringen, samt i vilken mån provtagare väljer att ta provet flera gånger och presterar vid upprepade tillfällen.
The SweSAT, or Swedish Scholastic Assessment Test (in Swedish:Högskoleprovet) is a test used in admissions to higher education in Sweden. The test serves as an alternative to high school GPA to give students who donot have a competitive high school GPA, or simply want to maximize their possibility to compete for attractive study positions, a second chance. The testis optional, open for all and can be taken unlimited number of times. This means that the number of test takers and composition of test takers varies between administrations; the popularity of the test to some degree depends on external circumstances such as the situation on the job market, school reforms, etc, that will affect the interest in higher education studies. The aim of this report is to describe the population of test-takers in the spring and autumn of 2019 when it comes to composition and test scores. Results are presented for test-takers of different gender, age and previous education. Additionally, the norming and equating procedure and the outcome of the standardization of the test is described. Test taker performance and repeated test taking is also examined and discussed.