Norra Sveriges inland är ett område som historiskt präglats av mobilitet och flerspråkighet (Edlund, 2009; Westergren & Åhl, 2007). Här samsas sedan länge finska och samiska varieteter med svenska dialekter, och sedan en något kortare tid tillbaka skriftliga och muntliga versioner av det svenska standardspråket. Därtill har de senaste decennierna turism, flyktingmigration och mobiliteten hos multinationella företag satt mer eller mindre tydliga spår i det språkliga landskapet (Lindgren et al., 2016).
Samtidigt målar representationerna av detta perifera område ofta upp en annan bild: Norrland beskrivs som stillastående, konservativt och traditionellt och framhålls på så sätt som en motpol till det modernt urbana (Eriksson, 2010). I offentlig diskurs och forskning om migrationsrelaterad flerspråkighet är det inte heller områden som dessa som står i fokus (jfr. Pietikäinen et al., 2016).
I detta paper presenteras preliminära resultat från en pågående etnografisk studie om ungdomars levda erfarenhet av språk och språkinlärning i norra Sveriges inland. I likhet med den binära logik som framställer glesbygden som motsatsen till stadens mångfald och rörelse, befinner sig flyktingar på de lägsta nivåerna av den mobilitetens hierarki där kosmopoliten tronar högst upp (jfr Blommaert, 2010; Cresswell, 2015). Men i deltagarnas berättelser om att utveckla och använda sina språkliga resurser i ett glesbygdssammanhang kommer en delvis annorlunda historia att framträda här. I periferins marginaler växer bilden av en kosmopolitism underifrån (Cresswell, 2015) fram, där den språkliga diversiteten formas av ungdomarnas (im)mobilitet.
Referenser
Blommaert, J. (2010). The sociolinguistics of globalization. Cambridge University Press.
Cresswell, T. (2015). Place: An introduction (2nd ed.). Wiley Blackwell.
Edlund, L.-E. (2009). Språklig mångfald i södra lappmarken. In M. Cronqvist & E. Östergren (Eds.), Samtal i rörelse: Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft (pp. 149–159). Makadam.
Eriksson, M. (2010). (Re)producing a periphery: popular representations of the Swedish North. Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
Lindgren, E., Sullivan, K. P. H., Outakoski, H., & Westum, A. (2016). Researching literacy development in the globalised North: Studying tri-lingual children’s English writing in Finnish, Norwegian and Swedish Sápmi. In D. R. Cole & C. Woodrow (Eds.), Super Dimensions in Globalisation and Education (pp. 55–68). Springer.
Pietikäinen, S., Kelly-Holmes, H., Jaffe, A. M., & Coupland, N. (2016). Sociolinguistics from the periphery: Small languages in new circumstances. Cambridge University Press.
Westergren, E., & Åhl, H. (2007). Mer än ett språk: Antologi om flerspråkigheten i norra Sverige (2nd ed.). Norstedts akademiska förlag.
2022.