Umeå University's logo

För att kunna genomföra och lyckas med en högre akademisk utbildning förväntas studenter behärska det akademiska språket, vilket kan vara utmanande beroende på språklig bakgrund och tidigare skolgång. För studenter som har svenska som sitt andra språk kan detta vara särskilt utmanande (Blomström & Wennerberg, 2021). Som stöd för sina studier använder studenter olika digitala resurser och den digitala utvecklingen går fort. I och med intåget av AI och ChatGPT har möjligheterna till studiestöd ökat, men också farhågorna över vad dessa tjänster kan medföra (Chen et al., 2022). Presentationen beskriver en pågående studie som fokuserar flerspråkiga studenters förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet inom högre utbildning. Vi tar utgångspunkt i en tidigare studie (Norberg & Dahlström, inskickat manus) som visade att andraspråksstudenter använder digitala resurser i stor utsträckning som stöd för sina studier. 

Syftet med studien är att öka kunskapen om användningen av digitala resurser hos studenter med svenska som sitt andra språk. Frågeställningar: (1) Vilka resurser använder studenterna och vilka erfarenheter har studenterna? och (2) Använder studenterna AI och Chat GPT och vilka erfarenheter har studenterna i så fall? Studien bygger på intervjuer med lärarstudenter och tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). 

I analysarbetet kommer vi att använda oss av begreppsparetaffordance och agens. Begreppet affordance (Kress, 2010) riktas mot de digitala resurserna och resursernas erbjudanden och möjligheter. Begreppet agens riktas mot studentens handlingserbjudanden det vill säga situationer där studenter kan kontrollera och ha inflytande över de kontextuella förhållanden som formar deras liv (Biesta, 2007). 

Studien kommer att utmynna i resultat om studenternas användning och erfarenheter av digitala resurser med ett särskilt fokus på AI och ChatGPT. Det förväntade resultatet kommer att ge ett kunskapsbidrag till det högskolepedagogiska fältet, såväl forskningsfältet som praxis, som kan stötta arbetet med att utveckla högskolepedagogisk undervisning i den digitala eran i en tid när AI och ChatGPT klivit in som aktör. 

Referenser:

Biesta, G. (2007). Education and the democratic person: Towards a political understanding of 

democratic education. Teachers College Record, 109(3), 740–769.Blomström. V., & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Studentlitteratur. 

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. 

Chen, X., Bear, E., Hui, B., Santhi-Ponnusamy, H., Meurers, D. (2022). Education Theories and AI Affordances: Design and Implementation of an Intelligent Computer Assisted Language Learning System. In: Artificial Intelligence in Education, AIED 2022. Springer. 

Kress, G. R. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.