Umeå University's logo

Bakgrund: Sveriges regering har nyligen antagit en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, där samiska perspektiv för första gången inkluderats. I rapporter om ungas psykiska hälsa, och samisk folkhälsa, saknas dock unga samers perspektiv. Den här rapporten fyller den kunskapsluckan, genom att undersöka och belysa unga samers hälsa och välbefinnande i Sverige,med särskilt fokus på psykisk hälsa.

Metoder: Rapporten har tagits fram i nära samverkan med den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra och bygger på kvalitativa data insamlade 2024 och kvantitativa data insamlade 2021. Totalt deltog 15 unga samer i intervjuer(15–30 år), 16 i webbenkäter (15–30 år), och 364i en befolkningsbaserad folkhälsoenkät (18–29 år). Kvalitativa data har analyserats med tematisk analys. Kvantitativa data har analyserats med deskriptiv statistik och skillnader mellan grupper har undersökts genom bivariat regressionsanalys.

Kvalitativa resultat: Genom analysen identifierades ett huvudtema och fyra underteman. Huvudtemat ”Det är hemskt och magiskt samtidigt” handlar om hur den samiska identiteten innebär både positiva och negativa sidor i de ungas liv. Detta återkommer i alla underteman. Undertemat ”Livsbalans” belyser hur unga samer (liksom andra unga) upplever stress och försöker få goda levnadsvanor och relationer att fungera för bättre välmående. Deltagarna beskriver stolthet i undertemat ”Samisk identitet”, men också utmaningar kopplade till att ta den samiska kampen – att försvara och förklara sin kultur för andra. Detta återkommer i ”Samhällets spelregler”, som också speglar hur bristande stöd och förståelse från majoritetssamhället försvårar livssituationen, samt hur rasism, diskrimineringoch kränkningar underminerar välmående. Slutligen visar analysen i ”Vårdens villkor” att deltagarna upplever att den svenska hälso- och sjukvården behöver stärka sin kunskap och tillgänglighet för att unga samer ska kunna få likvärdig vård och stöd.

Kvantitativa resultat: Analysen av kvantitativa data redovisas beskrivande som andelar (procent) av unga samer och jämnåriga i Sverige, fördelat på kön och totalt samt om skillnader mellan grupper var statistiskt säkerställda. En kort sammanställning visar att:

• Ungefär tre av fyra unga samer rapporterade gott psykiskt välbefinnande (76,7 procent) och bra allmän hälsa (74,4 procent). De totala andelarna skilde sig inte mellan unga samer och andra unga i Sverige.
• Unga samiska kvinnor rapporterade mindre ofta bra allmän hälsa (68,6 procent respektive76,6 procent), mer ofta att de fått en depressionsdiagnos av läkare (29,9 procent respektive22,4 procent) samt hade mer ofta försökt ta sina liv (18,4 procent respektive 9,9 procent), jämfört med andra unga kvinnor i Sverige.
• Unga samer var mindre ofta stillasittande merän 10 timmar dagligen (24,6 procent respektive 35,2 procent) jämfört med andra unga i Sverige, men hade annars mindre sunda levnadsvanor (åt mindre ofta grönsaker/rotfrukter och snusade mer) samt var mer ofta överviktiga.
• De allra flesta unga samer har någon att anförtro sig åt (84,4 procent) eller be om hjälp från om de behöver detta (95,8 procent). Dessa andelar skiljer sig inte från andra unga i Sverige.
• Unga samer har oftare än andra unga i Sverige svårigheter att klara sina löpande utgifter(23,7 procent respektive 17,8 procent).
• Sex av tio unga samer har upplevt diskriminering eller rasism för att de är samer och var fjärde har upplevt detta under det senaste året. Det är mycket vanligare att unga samer än andra unga i Sverige upplevt att de blivit behandlade på ett sådant sätt att de känt sig kränkta på grund av den egna etniciteten under de tre senaste månaderna(25,7 procent respektive 3,4 procent).
• Endast 11 procent av de unga samerna upplevde att vårdpersonalen vid deras senaste besök hade tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge bra vård, och var tionde ung same har avstått från att berätta om sin samiska identitet i ett vårdmöte, trots att de själva upplevt att det haft betydelse för att bedömningen ska bli rätt.

Slutsatser: Rapporten visar att de flesta unga samer har god hälsa och ofta tillgång till särskilda resurser som stärker deras hälsa – det vill säga den ”magiska” sidan av unga samers liv. Detta är till exempel den stolthet, trygghet och det sociala nätverk som har sin grund i den samiska identiteten. Samtidigt visar rapporten också på ”hemska” sidor såsom unga samers större ekonomiska sårbarhet, samt stora utsatthet för rasism, diskriminering och kränkningar mot dem för att de är just samer. Det finns också en del hälsoområden där unga samer har sämre hälsa än andra, och mest allvarligt är att de unga samiska kvinnorna oftare saknar bra allmän hälsa, oftare rapporterar att de fått depressionsdiagnoser och oftare gjort självmordsförsök, jämfört med andra unga kvinnor i Sverige. Detta är områden där samhället måste göra mer för att förverkliga unga samers lika rätt till god hälsa och välbefinnande.

Rapporten fyller kunskapsluckor och skapar bättre förutsättningar för att det samiska och svenska samhället ska kunna stötta och stärka unga samers hälsa och välbefinnande, samt prioritera insatserna där de behövs bäst. Deltagarna har själva lämnat många goda förslag som kan förväntas stärka unga samers hälsa, inklusive genom att skapa fler trygga samiska mötesplatser och öka möjligheterna att få lära sig och tala samiska. Det omgivande samhället bör också öka sin kunskap om det samiska och motverka rasism mot samer, så unga samer slipper utsättas och försvara sig. Unga samer behöver också en lättillgänglig hälso- och sjukvård där personalen har den kompetens som krävs för att de ska bli förstådda på lika villkor som andra.

Background: The Swedish government has recently adopted a national strategy for mental health and suicide prevention, which for the first time includes Sámi perspectives. However, reports on young people's mental health and Sámi public health lack the perspectives of young Sámi. This report fills that knowledge gap by examining and highlighting the health and well-being of young Sámi in Sweden, with a particular focus on mental health.

Methods: The report was developed in close collaboration with the Sámi youth organisation Sáminuorra and is based on qualitative data collected in 2024 and quantitative data collected in 2021. A total of 15 youang Sámi participated in interviews (ages 15–30), 16 in online surveys (ages 15–30), and 364 in a population-based public health survey (ages 18–29). Qualitative data were analysed using thematic analysis. Quantitative data were analysed using descriptive statistics, and differences between groups were examined using bivariate regression analysis.

Qualitative results: The analysis identified one main theme and four sub-themes. The main theme, "It is terrible and magical at the same time," describes how Sámi identity involves both positive and negative aspects in young people's lives. This is reflected in all sub-themes. The sub-theme "Life balance" highlights how young Sámi (like other young people) experience stress and strive to maintain good living habits and relationships for better well-being. Participants expressed pride in the sub-theme "Sámi identity," but also challenges related to defending and explaining their culture to others. This is echoed in "Society's rules," which also reflects how lack of support and understanding from the majority society complicates life situations, and how racism, discrimination, and harassment undermine well-being. Finally, the analysis in "Conditions of care" shows that participants feel that the Swedish healthcare system needs to strengthen its knowledge and accessibility to provide equitable care and support for young Sámi.

Quantitative results: The analysis of quantitative data is presented descriptively as proportions (percentages) of young Sámi and peers in Sweden, divided by gender and total, and whether differences between groups were statistically significant. A brief summary shows that:

• About three out of four young Sámi reported good mental well-being (76.7%) and good general health (74.4%). The total proportions did not differ between young Sámi and other young people in Sweden.
• Young Sámi women reported good general health less often (68.6% vs. 76.6%), that they had received a depression diagnosis from a doctor more often (29.9% vs. 22.4%), and more often had attempted suicide (18.4% vs. 9.9%) compared to other young women in Sweden.
• Young Sámi were less often sedentary for more than 10 hours daily (24.6% vs. 35.2%) compared to other young people in Sweden, but otherwise had less healthy living habits (ate vegetables/root vegetables less often and used ‘snus’ more), and were more often overweight.
• Most young Sámi have someone to confide in (84.4%) or ask for help if needed (95.8%). These proportions do not differ from other young people in Sweden.Young Sámi more often than other young people in Sweden have difficulty managing their ongoing expenses (23.7% vs. 17.8%).
• Six out of ten young Sámi have experienced discrimination or racism because they are Sámi, and one in four has experienced this in the past year. It is much more common for young Sámi than other young people in Sweden to have felt insulted because of their ethnicity in the past three months (25.7% vs. 3.4%).
• Only 11% of young Sámi felt that the healthcare staff at their last visit had sufficient knowledge of Sámi culture and living conditions to provide good care, and one in ten young Sámi has refrained from disclosing their Sámi identity in a healthcare encounter, despite feeling that it was relevant for an accurate assessment.

Conclusions: The report shows that most young Sámi have good health and often access to specific resources that strengthen their health – the "magical" side of young Sámi's lives. This includes the pride, security, and social network rooted in Sámi identity. At the same time, the report also highlights "terrible" aspects such as young Sámi's greater economic vulnerability and significant exposure to racism, discrimination, and harassment because they are Sámi. There are also some health topics where young Sámi have poorer health than others, and most seriously, young Sámi women more often lack good general health, more often report receiving depression diagnoses, and more often have attempted suicide compared to other young women in Sweden. These are areas where society must do more to realise young Sámi's equal right to good health and well-being.

The report fills knowledge gaps and creates better conditions for the Sámi and Swedish societies to support and strengthen young Sámi's health and well-being and prioritise interventions where they are most needed. Participants themselves have provided many good suggestions that can be expected to strengthen young Sámi's health, including creating safer Sámi meeting places and increasing opportunities to learn and speak Sámi. The surrounding society should also increase its knowledge of the Sámi and counteract racism against Sámi so that young Sámi do not have to be exposed and defend themselves. Young Sámi also need accessible healthcare where staff have the competence required to understand them on equal terms as others.