Umeå University's logo

Skuldsättningsgraden har allt mer blivit en prioriterad punkt på dagordningen hos svenska företag. Särskilt med tanke på den ekonomiska osäkerhet som präglat de senaste åren. Perioden har präglats av höga räntenivåer och därmed ökade kapitalkostnader. Under en längre tid har styrräntan varit på nivåer under 0%, från början av 2015 till början av 2020. I takt med att finansmarknadens komplexitet ökar har kreditbetygsföretagen komma att spela en allt viktigare roll. De fungerar som en typ av grindvakt (eng. gatekeepers), deras betyg blir en stämpel som i hög grad påverkar företagens upplägg när det kommer till finansiering. Detta gör att kreditbetygen som företagen har är starkt kopplade till deras kapitalkostnad.

Kapitalstruktur är sedan tidigare ett välstuderat ämne inom företagsekonomi och finans, särskilt dess påverkan på kreditbetyg utifrån etablerade teorier. Flera studier visar på ett samband mellan kapitalstruktur och kreditbetyg, oberoende av geografisk eller marknadsmässiga kontext. Syftet med denna studie är därför att kartlägga relationen mellan svenska företags kreditbetyg och hur dessa företags kapitalstruktur är finansierat. Med kapitalstruktur menar denna studie företagens skuldsättningsgrad, hur stor del av företagets tillgångar som har finansierats genom skuld, både lång- och kortfristig skuld.

Med utgångspunkt i pecking order teorin, Modigliani & Miller proposition I & II samt trade off teorin avser vi att undersöka hur kapitalstruktur påverkar kreditbetyg på den svenska marknaden. Studien kan därigenom ge en ökad förståelse till företagsledningen hur deras kapitalstruktur kan påverka kreditbetyget. Samtlig data som används i studien hämtas från Workspace. Studien undersöker även om sambandet skiljer sig från tidsperioden före respektive efter covid 19 pandemin. 

För att testa detta kommer en regressionsanalys att genomföras. Vår data består av 528 observationer av stora svenska företag under en tidsperiod som sträcker sig mellan 2018-2020 samt 2022-2024. Kreditbetyget som företagen erhåller har vi valt att kvantifieras i en skala på 1-16. Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan företagens kreditbetyg och skuldsättningsgrad. Resultatet visar att förutom skuldsättningsgrad har även avkastning på totalt kapital (ROA) en stor påverkan på kreditbetyget. Noterbart är att sambandet skiljer sig mellan tidsperioderna. 

Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens kapitalstruktur påverkar kreditvärderingen av stora svenska företag. Eftersom kreditvärdighet och kapitalstruktur är avgörande element i en organisations finansiella strategier, är det viktigt att betona hur dessa två element påverkar varandra. Tidigare studier har undersökt sambandet i olika länder, men denna studie fyller detta forskningsgap för den svenska marknaden.