Umeå University's logo

Enheten för forskningsstöd och samverkan har i cirka tio års tid arbetat med casekurser på uppdrag av sociologiprogrammet och programmet för filosofi och samhällsstudier Studenterna arbetar i grupp och tilldelas skarpa case från arbetsgivare i närområdet. Casen utgår ofta från komplexa samhällsutmaningar, exempelvis; Hur kan vårt företag stärka sin arbetsgivarprofil för att attrahera Generation Z? Hur kan vi främja en beteendeförändring för ökad förpackningsåtervinning? 

Casemetodik har blivit en vanlig pedagogisk form för att träna studenternas professionsnära kunskaper och färdigheter tillsammans med generiska kunskaper. Centralt för casemetodik är det komplexa problemet, men inte själva lösningen av det utan vägen dit. Metoden ger redskap för att sortera bland aktörer, intressenter och synliggör parallella möjliga vägar framåt och konsekvenser. Metoden kräver att studenter är aktivt deltagande med ett kritiskt förhållningssätt. Vår erfarenhet av casemetodik är att det kan vara svårt att stanna upp och reflektera kring problemet innan arbetet med potentiella lösningar. 

Adderat till själva case-metoden har vi därför arbetat med visuell gestaltning i problemlösningsprocessen. Detta genom att studenterna får använda modellera för att illustrera sin tolkning av problemet och bildkollage för lösning av problemet. Att presentera sina alster för varandra ingår som en viktig komponent och stärker det studentbaserade lärandet. Visuell gestaltning inom casemetodik öppnar upp fler möjligheter för studenter att stanna upp, lära känna sin uppgift, se den konkret och synliggöra perspektiv. Det kreativa skapandet i grupp för Också samman gruppen i nya gemensamma erfarenheter som kan hjälpa gruppen att hitta sitt uttryck och ge fler nyanser i det fortsatta problemlösandet. Kreativitet och skapande ger oss också träning i att uttrycka oss individuellt och kollektivt. 

Studenternas reaktioner inför att arbeta med modellera är ofta blandade. Vissa använder leran direkt som del i förståelsen av problemet. Andra kan ha en mer reserverad inställning som kan handla om skepsis till själva övningen eller att lera känns ”lite läskigt”. I visualiseringen av lösningar via kollage får studenterna välja bland bilder sorterade i färg och teman. Vår erfarenhet är att själva letandet av bilder/metaforer hjälper studenterna att reflektera. Ofta passar kollageformatet studenterna som av olika anledningar inte uppskattar att arbeta med lera. Vid redovisningarna uppstår diskussioner kring tolkningarna, både i det visuella och kring själva bilden av problemet. Vissa gånger blir visualiseringen genom diskussionen med kurskamraterna vägledande i övergången till nästa fas, själva problemlösningen. 

I denna verkstad testar vi lera och kollage som kreativ process i problemlösning. 

Referenser

Barrett, T., & Moore, S. (2011). New Approaches to Problem-based Learning: Revitalising Your Practice in Higher Education. London: Routledge

Bränberg, A.; Gedda, O. (red), (2023). PBL och casemetodik – en inpirstionsskrift och exempelsamling. Umeå: Umeå universitet

Doorley, S. Holcomb, S. Klebahn, P. Segovia, P. Utley, J. (2018) Design Thinking Bootleg. Institute of Design at Stanford

Egidius, H. (1999). PBL och casemetodik: Hur man gör och varför. Lund: Studentlitteratur

Huotilainen, M., Rankanen, M., Groth, C., Seitamaa-Hakkarainen, P., & Mäkelä, M. (2018). Why our brains love arts and crafts. Implications of creative practices on psychophysical well-being. Oslo: FormAkademisk Journal, 11(2). 

Kjellén, B.; Lundberg, K.; Myrman, Y. (2008). Network for case methods learning – Att undervisa med casemetoden. Härnösand: Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Medbo, M. (2016). Lerbaserad erfarenhet och språklighet. Göteborg: Art Monitor, Konstnärlig fakultet, Göteborgs universitet.

Rubin, R. (2023). Kreativitet: Ett sätt att leva. Stockholm: Brombergs