Gemensamt för forskning inom fältet Academic Literacies är att det finns en strävan att lämna ett så kallat bristperspektiv (se t.ex. Malmström 2017) och istället rikta fokus mot lärandekontexten. I de utbildningsstrategiska satsningarna Skrivlyftet vid Mittuniversitet och Skrivum vid Umeå universitet genomförs skrivdidaktiska verkstäder där lektorer med skrivdidaktisk kompetens (fortsättningsvis skrivdidaktiker) arbetar tillsammans med lärarlag från flera olika utbildningsprogram och därmed olika discipliner. Lärarlagen inventerar och utforskar de befintliga undervisningspraktikerna och formulerar en programspecifik handlingsplan för att utveckla en stärkt ämnesintegrerad skrivdidaktik inom sin utbildning. Vi undersöker hur lärarlag reflekterar kring akademisk litteracitet och hur de kan implementera principerna för Academic Literacies i sin pedagogiska praktik. Studiens material består dels av lärarnas tanketexter, dels av introspektiva intervjuer (Haglund 2003). Materialet analyseras initialt genom tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke 2006). Därefter tillämpas det sociokulturella ramverket Academic Literacies (Lea & Street 1998) och analysen baseras på Lea och Streets modell som delar in aktiviteter och föreställningar kopplade till skrivande i högre utbildning i tre överlappande diskurser: färdighetsdiskurs, socialiseringsdiskurs samt akademiska litteracitesdiskurs (AL-diskurs). Detta ramverk används i kombination med begreppet agency (Ahearn 2001), vilket kan bidra till att synliggöra möjlighet att delta, utvecklas och bidra till förändring. Genom kombinationen undersöker vi dels vilka diskurser som lärarna ger uttryck för, dels deras agency. Det analytiska arbetet underbyggs av forskningsfrågan: Vilka utmaningar och begränsningar uppstår i utövandet av agency i professionella sammanhang, när undervisningspraktiken utvecklas mot en ämnesintegrerad skrivdidaktik? Formulärets överkant De preliminära resultaten visar på en variation när det gäller lärarnas diskursiva förhållningssätt till akademisk literacitet och det finns exempel på hur de breddat sina perspektiv. Flera av lärarna positionerar sig som handlingskraftiga agenter samtidigt som det framgår att tidsbegränsning, resurser, styrdokument och även upplevelsen av att inte ha tillräcklig kompetens, påverkar lärarnas handlingsutrymme. Med presentationen vill vi bidra till ökade insikter om hur lärarlag kan fördjupa och omsätta sin förståelse av Academic literacies i praktiken. Resultaten bidrar med underlag för vidare forskning och diskussion om universitetslärares möjligheter att göra skillnad för studenters erövrande av akademisk litteracitet. Här framhävs vikten av att etablera forum för dialog och samarbete mellan skrivdidaktiker och universitetslärare. Samverkan kan bidra till att synliggöra ofta outtalade kunskaper om läs- och skrivpraktiker samtidigt som den kan främja en kritisk förståelse av undervisningen i ämnenas specifika krav på akademisk litteracitet. Vidare betonas behovet av att universitetsledningen inkorporerar långsiktiga strategier för att upprätthålla och utveckla kunskaper om ämnesintegrerad skrivdidaktik.