Umeå University's logo

Bakgrund: Under generell anestesi saknar patienten förmåga att verbalt kommunicera smärta. Anestesisjuksköterskan har därför ett centralt ansvar att identifiera och behandla nociceptiva stimuli för att förebygga fysiologisk stress och postoperativa komplikationer. Den intraoperativa smärtbedömningen baseras i stor utsträckning av vitalparametrar.

Motiv: Då fysiologiska parametrar som puls och blodtryck är ospecifika och kan påverkas av flera faktorer utöver nociception, samtidigt som en universell standard för objektiv smärtbedömning under generell anestesi saknas, är det angeläget att belysa hur denna komplexa kliniska bedömning genomförs i praktiken. 

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskor intraoperativt övervakar och bedömer smärta hos patienter som genomgår kirurgiska ingrepp under generell anestesi.

Metod: En observationsstudie med uppföljande frågor genomfördes vid en operationsavdelning i norra Sverige. Totalt observerades tio anestesisjuksköterskor under pågående kirurgiska ingrepp. Datainsamlingen genomfördes utifrån ett strukturerat observationsprotokoll som omfattade registrering av fysiologiska parametrar samt anestesisjuksköterskornas resonemang. 

Resultat: Resultatet visade att hemodynamiska parametrar, främst puls och blodtryck, utgjorde den grunden för smärtbedömning i samtliga observationer. Dessa kompletterades ofta med kontroll av pupillreaktioner. Bedömningen baserades på en sammanvägning av fysiologiska tecken och kliniskt omdöme, där en uteslutningsmetod tillämpades. Detta innebär att alternativa orsaker till fysiologiska förändringar systematiskt uteslöts för att kunna relatera reaktionen till nociception snarare än annan fysiologisk påverkan. Arbetssättet var likartat oberoende av operation, medan yrkeserfarenhet påverkade förmågan att tolka och identifiera kliniska mönster. 

Konklusion: Intraoperativ smärtbedömning under generell anestesi kräver en hög grad av erfarenhetsbaserad kompetens, då objektiva mätmetoder är begränsade. Resultatet indikerar att team kommunikation och proaktiv dialog med operatören utgör viktiga säkerhetsbarriärer för att hantera osäkerheten i de fysiologiska parametrarna och därigenom säkerställa en god anestesiologisk omvårdnad. 

Background: During general anesthesia, patients lack the ability to verbally communicate pain. Consequently, the nurse anesthetist holds a pivotal responsibility to identify and manage nociceptive stimuli to prevent physiological stress and postoperative complications. Intraoperative assessment of nociception relies heavily on physiological parameters. 

Motive: Since physiological parameters such as heart rate and blood pressure are nonspecific and can be influenced by multiple factors beyond nociception, and given the absence of a universal standard for objective pain assessment during general anesthesia, it is imperative to examine how this complex clinical assessment is conducted in practice. 

Aim: This study aimed to describe how nurse anesthetists intraoperatively monitor and assess nociception in patients undergoing surgical procedures under general anesthesia. 

Method: An observational study with follow-up questions was conducted at a surgical department in Northern Sweden. A total of ten nurse anesthetists were observed during ongoing surgical procedures. Data collection was performed using a structured observation protocol, which included the recording of physiological parameters and the nurse anesthetists clinical reasoning. 

Result: The results showed that hemodynamic parameters, primarily heart rate and blood pressure, constituted the primary basis for assessment in all observations, often supplemented by pupillary assessment. The assessment relied on a synthesis of physiological signs and clinical judgement, utilizing a strategy of exclusion. This entailed systematically ruling out alternative causes for physiological deviations to attribute the response to nociception rather than other physiological stressors. The approach was consistent regardless of the surgical context. However, professional experience influenced the ability to interpret and identify clinical patterns 

Conclusion: Intraoperative assessment of nociception during general anesthesia requires a high level of experience-based competence, given the limitations of objective monitoring methods. The findings indicate that team communication and a proactive dialogue with the surgeon serve as critical safety barriers to manage the uncertainty of physiological parameters, thereby ensuring high-quality anesthesia nursing care.