Umeå University's logo

Under det senaste decenniet har våld i form av skjutningar och sprängningar ökat kraftigt i Sverige. Barn och ungas delaktighet – såväl som utsatthet i – kriminella nätverk utgör ett betydande och växande samhällsproblem. Trots detta är forskning om tjejer i kriminella nätverk i Sverige mycket begränsad. Denna studie syftar till att undersöka hur socialtjänstarbetare upplever arbetet med unga tjejer (upp till 21 år) som befinner sig i en gängkriminell miljö. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa intervjuer. Datamaterialet analyserades i enlighet med en tematisk analysmetod, utifrån feministisk kriminologisk teori, professionsteori och tidigare forskning. Resultatet har visat att unga tjejer som befinner sig i gängkriminella miljöer upplevs ha gemensamma drag av en komplex kombination av individuella svårigheter och socialt nedbrytande omständigheter, som tillsammans samspelar och skapar en sårbarhetsposition för gänginvolvering. Resultatet har även visat att det finns ett behov av ökad kompetens kring målgruppen och att socialtjänstens insatser till ungdomar i dessa miljöer upplevs vara delvis könsmönstrade. Avslutningsvis har resultatet visat att samverkan tillsammans med andra aktörer är avgörande för arbetet, samtidigt som otydliga ansvarsfördelningar och bristande samsyn kan vara stora utmaningar.  

Over the last decade, violence in form of shootings and detonations has increased sharply in Sweden. Children and youths’ involvement – as well as vulnerability – in gang-related environments constitutes a significant and growing social problem. Despite this, research on girls in criminal networks in Sweden is strongly limited. This study aims to examine how social service workers experience the work with girls (up to 21 years) who are located in gang-related environments. The study’s data was collected through four qualitative interviews. The data was analysed using a thematic analyse method, from the perspective of feminist criminology, professional theory and earlier research. The results show that girls who are located in gangrelated environments are experienced to have common characteristics of a complex combination of individual difficulties and socially disruptive circumstances, which together interplay and create a vulnerable position to gang involvement. The results also show that there is a need for greater competence regarding this target group, and that social services interventions are experienced to be partially gendered. Finally, the results also show that collaboration together with other actors is crucial in this work, as well as unclear areas of responsibility and lack of consensus can be major challenges.