Umeå University's logo

Background: Research on young people’s political engagement has

broadened beyond conventional forms of participation and now

highlights a wide range of action repertoires, including local engagement

and civil society practices. At the same time, the field remains shaped by

a metrocentric tendency, where urban experiences function as an

implicit norm. As a result, place, and rural areas in particular, often fall

into the background and are treated mainly as context rather than as an

analytical category. Against this backdrop, the aim of the thesis is to

explore the significance of place for young people’s political engagement

in rural areas.

Method and theory: The thesis builds on three sub-studies. The first

is a concept-developing literature review that examines how place is

addressed in Swedish research on young people’s political engagement

and develops concepts to deepen this understanding. The second

consists of qualitative interviews with 15 young people (aged 16–29) who

self-identified as politically engaged and who lived in, or had recently

lived in, rural areas in Sweden. The third is an ethnographic case study

of a youth culture project in a rural municipality, where discourse

analysis of project applications was combined with observations and a

focus group discussion. The thesis takes a constructivist and process-

oriented perspective and combines a multidimensional understanding of

place, Bourdieu’s conceptual framework (field, capital, habitus, and

illusio), and a discourse-theoretical perspective.

Results: The thesis presents three main findings. First, it identifies

three tendencies in how place is addressed in Swedish research on young

people's political engagement. Second, it shows that place matters for

political engagement through young people’s place belongings and

through how they locate political possibilities in different places. Third,

it demonstrates that young people’s opportunities to act are shaped by

recognition and legitimacy in local political fields, as well as by spatial

hierarchies that marginalize rural perspectives. These processes intersect

with power relations linked to age, gender, rurality, and racialization.

Conclusions: Place is central to rural young people’s efforts to be heard

and to belong. The thesis makes visible how rural young people’s

political engagement is shaped by processes of locating and belonging,

spatial power relations, and local political fields. These processes in turn 

shape where they experience political engagement as meaningful, and

how political recognition is negotiated over time. The thesis challenges

metrocentric assumptions in research on young people’s political

engagement and foregrounds the significance of rural places.

Bakgrund: Forskningen om ungas politiska engagemang har breddats

från konventionella deltagandeformer och lyfter i dag fram

mångfacetterade handlingsrepertoarer, inte minst lokalt engagemang

och civilsamhälleliga praktiker. Samtidigt präglas fältet fortsatt av en

metrocentrisk tendens, där urbana erfarenheter fungerar som en implicit

norm. Detta innebär att plats, och särskilt landsbygder, ofta hamnar i

bakgrunden och främst behandlas som kontext snarare än som analytisk

kategori. Mot denna bakgrund undersöker jag i avhandlingen platsens

betydelse för ungas politiska engagemang i landsbygder.

Metod och teori: Avhandlingen bygger på tre delstudier. Den första är

en konceptutvecklande litteraturöversikt som analyserar hur plats

behandlas i svensk forskning om ungas politiska engagemang och

utvecklar begrepp för att fördjupa denna förståelse. Den andra består av

kvalitativa intervjuer med 15 unga (16–29 år) som identifierade sig som

politiskt engagerade och som bodde i, eller nyligen hade bott i,

landsbygdsområden i Sverige. Den tredje är en etnografisk fallstudie av

ett ungdomskulturprojekt i en landsbygdskommun, där diskursanalys av

projektansökningar kombinerades med observationer och en

fokusgruppsdiskussion. Avhandlingen utgår från ett konstruktivistiskt

och processorienterat perspektiv och kombinerar en flerdimensionell

platsförståelse, Bourdieus begreppsapparat (fält, kapital, habitus och

illusio) samt ett diskursteoretiskt perspektiv.

Resultat: Avhandlingen presenterar tre huvudsakliga resultat. För det

första identifieras tre tendenser för hur plats hanteras i svensk forskning

om ungas politiska engagemang. För det andra visar avhandlingen att

plats är betydelsefull för politiskt engagemang genom ungas

platstillhörigheter och hur de lokaliserar politiska möjligheter till olika

platser. För det tredje visar avhandlingen att ungas möjligheter att agera

präglas av erkännande och legitimitet i lokala politiska fält, samt av

rumsliga hierarkier som marginaliserar landsbygdsperspektiv. Dessa

processer samspelar med maktordningar knutna till ålder, genus,

ruralitet och rasifiering.

Slutsatser: Platsen blir betydelsefull för ungas strävan att höras och att

höra till. Avhandlingen synliggör hur ungas politiska engagemang i

landsbygder formas av lokaliserings- och tillhörighetsprocesser,

rumsliga maktordningar och lokala politiska fält. Dessa processer 

påverkar i sin tur var unga upplever politiskt engagemang som

meningsfullt och hur politiskt erkännande förhandlas över tid.

Avhandlingen utmanar metrocentriska antaganden i forskningen om

ungas politiska engagemang och lyfter fram landsbygders betydelse.