Umeå University's logo

Problematisk skolfrånvaro i grundskolan utgör ett betydande samhällsproblem som kan få omfattande konsekvenser för både elever och deras närstående, såväl socialt som långsiktigt i form av utbildnings- och livschanser. Som en del av ett nationellt arbete har regeringen avsatt statsbidrag för att stärka uppstarten av skolsociala team, samtidigt som skolor och socialtjänst runt om i landet arbetar med olika insatser för att främja skolnärvaro.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella i Norrbottens kommuner arbetar med problematisk skolfrånvaro i grundskolan samt att belysa upplevda utmaningar och framgångsfaktorer i detta arbete. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med professionella inom skola och elevhälsa i ett antal kommuner i Norrbotten. Materialet har transkriberats och analyserats genom tematisk analys.

Resultatet presenteras tematiskt och belyser likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser av arbetet med problematisk skolfrånvaro, samt tolkas i relation till KASAM och socioekologisk systemteori. Det visar att relationsskapande arbete och anpassningar i undervisningen på en hanterbar nivå utgör centrala förutsättningar för att möjliggöra skolnärmande. Vidare framkommer att samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård är betydelsefull, men att den samtidigt påverkas av organisatoriska begränsningar och sekretessrelaterade hinder. Resultatet visar även att familjen spelar en dubbel roll i elevens skolgång, då den både kan utgöra en skyddsfaktor och en riskfaktor beroende på förutsättningar och situation.