Umeå University's logo

Denna studie syftar till att undersöka hur svenska myndigheter beskriver sociala mediers påverkan på ungdomar, med särskilt fokus på psykisk hälsa. Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys med kritisk diskursanalys som metod, med fokus på hur sociala medier konstrueras i myndighetsrapporter samt vilka risker, möjligheter och problemformuleringar som framträder i materialet. Som analysmaterial har tre rapporter från Mediemyndigheten från år 2005, 2015 och 2025 samt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning Digitala medier och barn och ungas hälsa från 2024 använts. De centrala resultaten visar en tydlig förändring över tid i hur sociala medier och ungas användning beskrivs. Från att i de tidiga rapporterna främst framställa medieanvändning som potentiellt riskfylld och avvikande, beskrivs sociala medier i de senare rapporterna i högre grad som en etablerad del av ungdomars vardag, men samtidigt som ett växande riskområde kopplat till psykisk hälsa. Vidare visar analysen att riskperspektivet dominerar i materialet, att vissa grupper framställs som särskilt utsatta samt att ansvaret i de senare rapporterna i högre grad kopplas till samhälleliga och strukturella förhållanden. Studien synliggör därmed hur myndigheters språkbruk bidrar till att forma förståelsen av sociala medier, ungdomar och psykisk hälsa.