Umeå University's logo

Det förekommer en ökad spridning av kritiska narrativ om socialtjänsten, vilket aktualiserar frågor om hur dessa påverkar såväl tilliten som det praktiska sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur desinformation påverkar socialtjänstens arbete med barn och unga, med särskilt fokus på tillit, relationsskapande samt vilka strategier socialarbetare använder för att hantera misstro i mötet med familjer. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare verksamma inom barn- och unga på socialtjänsten. Det insamlade materialet har analyserats med stöd i tidigare forskning samt Anthony Giddens modernitetsteori, begreppet tillit samt riskteoretiska perspektiv. Resultatet indikerar att desinformation sällan tar sig uttryck i explicit form, utan snarare yttrar sig som en underliggande oro och misstro som präglar mötet redan från början. Detta försvårar etableringen av tillit, begränsar informationsutbytet och kan i vissa fall leda till att familjer avstår från stödinsatser, vilket riskerar att påverka barns möjligheter att få hjälp. I praktiken arbetar socialarbetare aktivt med att hantera dessa utmaningar genom en tydlig kommunikation, transparens och ett konsekvent relationsskapande arbete. Studien visar därmed att desinformation inte enbart påverkar bilden av socialtjänsten, utan också de faktiska förutsättningarna för det sociala arbetets genomförande samt barns möjligheter och rättigheter att få det stöd de behöver.